Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florman, 1. Arvid Henrik - Florman, 2. Ernest - Florman, 3. Carl - Florman, 4. Adrian - Flormatta - Flormjöl el. florsikt - Floroglucin - Florshuva - Florsikt - Florskräckor - Florsländor, florvingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLORSLÄNDOR
undervisning med
dis-sektionsövningar; 1801
blev han prof, i
anatomi, kirurgi och
veterinärvetenskap. F.
var en föregångsman
på flera områden.
Hans ”Anatomisk
handbok för läkare
och zoologer” (2 bd,
1823—30) kom
visserligen endast att
omfatta partierna
benläran samt hjärnan
och ryggmärgen men
är för sin tid ett synnerligen originellt och
värdefullt arbete, innehållande bl.a. de första
svenska antropologiska meddelandena och mätningarna
rörande svenska och lapska kranier. F. var en
läkare- och medicinsk lärarepersonlighet av hög
rang och betydelse; den främste av hans lärjungar
är A. Retzius. Inom nykterhetsrörelsen var han en
av föregångsmännen. Till Vetenskapsakad.
skänkte han grundplåten till Flormanska priset,
som ännu årl. utgår till framstående arbeten inom
anatomi och fysiologi. — Litt.: C. M. Fürst, ”A.
H. F. och veterinärvetenskapen” (i ”Lunds univ.
årsskrift”, 35, 1899) och ”A. H. F:s bref till A.
Retzius” (därst., N.f., 6, 1910). C.M.F.
2) Carl E r n e s t Oliver F., fotograf (f. 20/g
1862). F. övertog 1900 efter fadern G. Flormans
ateljé i Stockholm, som han innehade till 1933, då
den nedlades. F:s namn är intimt förknippat med
svensk fotografis historia, och han räknas till
pionjärerna inom svensk film. Han tog till
Stockholmsutställningen 1897 de första svenska journalfilmerna
och inspelade även ett antal korta farser. F. var
1901—37 ordf, i Svenska fotografernas förbund
och är sedan 1916 red. för ”Svensk fotografisk
tidskr.”. Han har utg. ”Fotografiska recept” (1935)
och ”Porträttfotografien genom ett halvt sekel”
(i ”Fotografien i Sverige och Fotografiska
föreningen i Stockholm”, 1938). K.S.
3) Gustaf Fredrik Carl F., den föreg:s
brorson, militär, flygtrafikpionjär (f. 12/r 1886),
officer vid Svea art.-reg. 1908, kapten där 1923, på
övergångsstat 1925, i reserven 1936. 1914—18
tjänstgjorde F. vid arméns flygväsen och erhöll
internationellt flygcertifikat 1915 vid E. Thulins
flygskola. 1918 kommenderades han till
Tyskland och 1920 till USA för flygstudier samt var
1921—23 bitr, mili-
tärattaché vid
beskickningen i London. 1924
bildade han tills, med
F.4) ab. Aerotransport
(ABA). Alltsedan dess
har F. varit bolagets
verkst. dir. Han var
1943 en av
initiativtagarna till bildandet
av Svensk
interkonti-nental lufttrafik ab.
(SILA) och medl. av
dess styrelse till 1948,
då SILA och ABA
sammanslogos till ett bolag under det gemensamma
namnet ABA. Vidare är F. sedan bildandet 1946
styrelseledamot i konsortiet Scandinavian Airlines
System (SAS). F. har representerat de svenska
flygintressena i internationella flygorganisationer,
ss. International Air Transport Association. Som
en av initiativtagarna, 1927, till Svenska
luftfarts-förbundet tillhörde F. dess styrelse, tills det 1937
förenades med Kungl. svenska aeroklubben, i
vilken han varit styrelseled. sedan 1921. Av F:s
skrifter märkas ”Flygvapnet och Sveriges försvar”
(1923) och ”Lufttrafik” (1936). B.Tm.
4) Adrian Gustaf Eugen F., den föreg:s
bror, militär, affärsman (f. 2/s 1889), officer vid
Kronprinsens husarreg. 1911, ryttmästare där 1926,
i reserven 1927; en av stiftarna av ab.
Aerotransport och Svenska luftfartsförbundet, fältflygare
1918, verkst. dir. för ab. Flygindustri, Limhamn,
1926—28. Sedan 1920 anställd i
Försäkringsan-stalten Gothia, Stockholm, var F. 1932 dess verkst.
dir.; han är verkst. dir. för Försäkrings ab.
Se-curitas sedan 1936. F. är vidare ordf, i styrelsen
för ab. Aeromateriel, System Paulin ab., ab.
Bendor, Förlags-ab. Flygning och den nordiska
poolen för luftfartsförsäkring samt v. ordf, i
Ernst Nilson ab. och Nordisk agentur &
för-säkringsbyrå. F. har utg. ”Vingarnas hjältar”
(1928, tills, med A. Ruhe). H.Kn.
Flormatta [-å’-], matta, som utom varp och
inslag är försedd med flor, d.v.s. en
upprätt-stående, stubbad lugg. Till f. höra alla typer av
”äkta” mattor samt dessutom vissa maskinvävda
mattor, bl.a. av wiltontyp. Jfr Mattor.
Flormjöl el. f 1 o r s i k t av vete. Vid vetets
förmalning benämnes det genom siktning först
erhållna mjölet kärnmjöl intill 45% av vetets vikt;
det, som därefter erhålles (från 45 till 75 °/o),
benämnes f., efter kvalitet, färg och askhalt kallat
Extra flor, Flor 1, 2 och 3. F. säljes icke som
sådant utan användes i blandning med kärnmjöl
till vissa vetemjölsorter samt i stor utsträckning
till inblandning i rågsikt. — ”Florsikt” var en
förr vanlig benämning på fin rågsikt i mots. till
”stålsikt”, som var mörkare, beroende på
siktdukarnas olika finhet. Hj.P.
Florogluci’n, C6H3(OH)3, trevärd fenol, färglösa
prismor, lättlösliga i vatten. Smp. 218°. Ger i
saltsur lösning en intensiv rödviolett färgning
med trä, en reaktion, med vilken man lätt kan
påvisa pappers trähalt.
Florshuva, lätt rus.
Florsikt, se Flormjöl.
Florskräckor, Mantis’pidae, insektfam. av ordn.
nätvingar, förekommande i varmare länder. F.
erinra genom sin långa och smala prothorax och
sina långa, till kraftiga gripben utbildade
fram-ben mycket om bönsyrsor; de äga 4 lika stora,
hinnaktiga och tätt ådriga vingar. Den i s.
Europa inhemska arten Mantis’pa styri’aca lever
parasitiskt på äggkokongerna av spindelsläktet
Ly-co’sa och genomgår under sin utveckling en
hy-permetamorfos.
Florsländor, florvingar, Hemer obi’idae,
insektfam. av ordn. nätvingar, omfattande små till
medelstora arter, med en vingbredd oftast av o. 20
mm el. mindre. De kännetecknas av långa,
tråd-formiga antenner, runda, utstående fasettögon,
— 1005 —
— 1006 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
