Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flotte - Flottera - Flottholme - Flottilj - Flottiljledare - Flottkonferenser - Flottlag - Flottled - Flottledsbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOTTLEDSBYGGNADER
Flottholmen i Ralången 28/9 1914.
vändes f. dels som arbetsfarkost, vanl. bestående
av timmer i flera lager (el. tunnor) med påbyggt
trädäck, dels som bärgningsredskap* på fartyg.
Flotte’ra (fra. flotter), eg. flyta, vid vävning
använd term om löst liggande, ej av inslaget
bundna trådar.
Flottholme, i skogssjöar med botten och
stränder av torv förekommande mindre holme, som
består av torvjord, vilken sammanhålles av
trädrötter och grenar och som flyter upp från
sjöbottnen el. ut från stranden. F:s uppstigande från
sjöbottnen beror på bildning av sumpgas och andra
gaser i det organiska materialet. En särsk.
bekant f. är den, som stundom flyter upp i sjön
Ralången i Marbäcks sn i Jönköpings län. — F.
tillfaller den jordägare, som fäster f. vid sitt land,
säger ett gammalt stadgande i Jordabalken. Mhn.
Flottilj’ (fra. flotille, liten flotta), i) Flygkrigsv.,
se Flygflottilj. — 2) Sjökrigsv., taktiskt förband
av jagare, ubåtar, motortorpedbåtar el.
minsvep-ningsfartyg, ingående i sjöstyrka. Inom vissa
flottor räknar f. 8 el. 12 fartyg och uppdelas då
på två divisioner om 4, resp. 6, inom andra
flottor består den av 11 fartyg, uppdelade på 2
halv-f. om vardera 5 samt 1 f.-chefsbåt: slutl.
förekommer f. om 21 fartyg, uppdelade på 5
divisioner. Förbandets omfattning har bestämts av
kravet på massverkan vid torpedanfall och av
tillämpad minsvepningstaktik. H.Sk.
Flottiljledare, sjökrigsv., se Jagare och
Torpedkryssare.
Flottkonferenser. De mest kända f. ha hållits
i Washington 1921—22 samt i London 1930 och
1935—36. Se Nedrustning.
Flottlag, se Flottplan.
Flottled. Med allmän f. förstås vattendrag,
där det står envar fritt att låta flottgods löst
framflyta. Är fråga om framförande av flottgods
i sammanlänkade flottar, gälla däremot
stadgande-na om allmän farled. Med ledning av från
länsstyrelserna inkomna uppgifter upprättar K.
m:t förteckning å allmänna f. Med undantag för
avverkare av husbehovsvirke måste de, som låta
flottgods löst framflyta i därtill upplåten allmän
f., bilda en flottningsförening under
tillsyn av flottningsstyrelse och flottningschef,
därom särskilda bestämmelser gälla. Utan särskilt
lov äga flottningskarlarna tillträde till
vattendragets stränder, där sådant är av nöden för
flott
godsets framförande i f. Väg el. stig över ägor,
som kunna skadas, må dock ej tagas, om tillträde
till stranden annorledes lämpligen kan beredas.
För skada el. intrång, som vållas av flottgodset el.
nyss nämnd åtgärd, skall full ersättning lämnas.
Ang. anläggande av allmän f. se nedan.
Nedlägges åter flottningen, kan f. avlysas. För skada el.
intrång, som vållas genom anläggningen av f. el.
därav föranledd dammbyggnad, strandröjning e.d.,
lämnas ock ersättning. — Föreskrifter rörande
allmän f. finnas i vattenlagen 1918 och i lag om
allmän f. 1919. Ansökan om inrättande av allmän
f. ingives till länsstyrelsen, som förordnar
för-rättningsman att med biträde av två godemän
handlägga förrättningen. Dessutom skall en
skogs-tjänsteman förordnas att vid syneförrättningen
bevaka det allmännas intresse av skogshushållningen
m.m. Upprättat förslag prövas av
vattendomstolen, som även meddelar tillstånd till f:s inrättande
och föreskriver villkoren för dess brukande.
Arbetena böra bedrivas enl. uppgjord byggnadsplan
med kostnadsförslag. — F:s betydelse för Sverige
framgår bl.a. därav, att deras sammanlagda längd
utgör 33,000 km, varav huvudparten i Norrland
och Dalarne, medan järnvägarnas sammanlagda
längd utgör endast 16,000 km, varav större delen
i s. och mellersta Sverige. De naturliga
betingelserna för flottning i våra vattendrag äro
enastående goda. Floderna äro synnerligen jämnt
fördelade inom landets skogsområde samt rinna i
regel med lämplig lutning från n. el. n.v. mot s.
el. s.ö., varför de bli isfria först i sitt nedre
lopp. Vårfloden blir härigenom mera jämn.
Inemot Vs av den beräknade totallängden av landets
vattendrag torde vara inrättade till allmänna
flottleder. Stora kostnader, omkr. 200 mkr, ha
nedlagts på våra f.-anläggningar (se
Flottledsbyggna-der). I våra f. framföras årl. c:a 140—200 mill.
st. flottgods. Flottning av virke ställer sig
betydligt billigare än järnvägsfrakt. — Jfr
Flottnings-lagstiftning. — Litt.: I. Winberg, ”Flottningen i
Sveriges allmänna flottleder till omkr. år 1935”
(1944). K.;E.Ge.
Flottledsbyggnader. För att en flottled skall fylla
sin uppgift, erfordras ofta en del särskilda
byggnader. De viktigaste fasta byggnaderna äro
dammar och ledare. Spar-, reglerings- och
ränndammar ha till ändamål att samla,
reglera och fördela vattentillgången såväl i flottleden
som ock i nedanför liggande vattendrag. Ledare
el. 1 e d k i s t o r avse att minska vattendragets
bredd, så att lämpligt vattendjup erhålles, att
avstänga en gren av vattendraget, att tjäna som
skydd för lösa stränder samt att leda flottgodset
i skarpa krökar el. förbi olika slags hinder i el.
invid flottleden. Ledare utföras på olika sätt och
av skilda material, t.ex. risledare, kubbledare,
timrade enkla och dubbla ledare o.s.v. Stenslänter,
strandskoning med ris och sten, plankbeklädnad
m.m. utgöra andra skyddsanordningar.
Landtimmer och ledbrötar äro tillfälliga byggnader, som
åter rivas, när flottningen gått fram.
Rännbyggnader äro alltjämt nödvändiga, där vattendraget
bildar branta, storsteniga och krokiga forsar, samt
byggas såväl av trä som av sten, betong och plåt
Timmermagasin el. stoppbommar och
skiljeställen anordnas för att samla, resp.
— 1013 —
— 1014 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
