Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flottans arkiv - Flottans konstruktionskår - Flottans mekaniska kår - Flottans musikkår - Flottans män - Flottans pensionskassa - Flottans reserv - Flottans reservunderofficersförbund - Flottans sjömansskola - Flottans skifferoljeverk - Flottans stab - Flottbas - Flottbegränsning - Flottbro - Flotte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOTTANS ARKIV
Flottans arkiv, benämning dels på två
arkivdepåer, en på Skeppsholmen i Stockholm och en
i Karlskrona, dels på de sjömilitära och vissa
därtill anslutna arkiv, som 1915—47 förvarades i
Riksarkivet. — 1) F. i Stockholm inrättades
på 1840-talet, då arkivalier från olika centrala och
lokala sjömilitära myndigheter började överföras
till en vindsvåning i det på Skeppsholmen
belägna tyghuset. På 1880-talet uppläts en större del
av samma byggnad till arkivdepå, och till denna
levererades handlingar av marint intresse även
från Riksarkivet och Krigsarkivet. Avsikten var
att skapa en arkivdepå för hela sjöförsvaret med
en ställning motsv. den Krigsarkivet hade med
avseende på de lantmilitära arkiven. En energisk
vårdare fick F. på Skeppsholmen i
marinintendenten A. Zettersten, som ordnade och
förtecknade arkivalierna efter ett system, för vilket han
redogjorde i en uppsats ”F. på Skeppsholmen”
(i ”Historisk tidskr.”, 1886). Skeppsholmsarkivet
blev aldrig, vad man urspr. tänkt sig. Lokalerna
räckte snart ej till för leveranserna, och
arkivvården lämnade efter hand åtskilligt övrigt att
önska. 1915 och sedermera vid flera tillfällen
överlämnades stora delar av beståndet till
Riksarkivet. F. på Skeppsholmen är numera
huvudsaki. arkivdepå blott för lokala myndigheters
arkiv samt dessutom för de reviderade räkenskaper,
som överlämnas från Försvarets civilförvaltning,
tidigare Marinförvaltningen. — 2) F. i
Karlskrona, som är inrymt i en byggnad på varvet,
var urspr. arkivdepå bl.a. dels för lokala marina
myndigheter, dels för de arkiv, som bildats vid
det 1680—1776 i Karlskrona förlagda
Amiralitets-kollegiet. Sedan sistn. o.a. arkiv i flera
omgångar överlämnats till F. på Skeppsholmen och
efter 1915 till Riksarkivet, är F. i Karlskrona
numera arkivdepå endast för de lokala
marinmyndigheternas arkiv. — 3) Till Riksarkivet
överfördes 1915 från F. på Skeppsholmen en första
saml. äldre arkivalier, vars huvudstomme
utgjordes av Amiralitetskollegiets arkiv. Därmed
uppstod F. i Riksarkivet, som under de följ, åren
växte genom leveranser från F. på Skeppsholmen
och F. i Karlskrona. F. i Riksarkivet bestod av
de centrala ämbetsverkens arkiv, ett stort antal
arkiv från andra marinmyndigheter samt
ansenliga sviter av äldre reviderade räkenskaper. I
detta F. ingingo även vissa enskilda arkiv. F. i
Riksarkivet upphörde 1947, då nämnda arkivalier
överfördes till Krigsarkivet. B.Bé.
Flottans konstruktionskår, föregångare till
ma-riningenjörstaten och den nuv. mariningenjörkåren,
hade till uppgift att konstruera flottans fartyg och
övervaka deras byggnad och underhåll. Samma
verksamhet utövades under 1600- och 1700-talen
av skeppsbyggmästare av olika grader, vilka 1793
organiserades som militär kår under benämning
F. Denna utgjordes 1824 av en överste, 13 övriga
officerare, 3 underkonstruktörer och 3 elever. 1868
övergick kåren jämte flottans maskinistofficerare
till den civila mariningenjörsstaten. T.Hrn.
Flottans mekaniska kår organiserades 1816 som
en särskild kår med uppgift att omhänderha
ör-logsvarvets i Karlskrona byggnader och mekaniska
inrättningar. F. var militärt organiserad och
bestod av chef, överstelöjtnant el. major, och 3
offi
cerare. Till F. räknades från 1840-talet även
flottans maskinistofficerare, till antalet 3 ä 4.
Officerare över stat vid F. funnos till ett större antal
och utgjordes av väg- och
vattenbyggnadsingenjörer utan ord. tjänstgöring vid flottan och
närmast motsvarande den nuv. Väg- och
vattenbyggnadskåren. F. upphörde som aktiv kår i och
med mariningenjörsstatens bildande 1868. T.Hrn.
Flottans musikkårer, se Marinens musikkårer.
Flottans män, kamratförening för personal, som
tillhör el. på något sätt varit knuten till
örlogs-flottan. F. startade i Stockholm 25/s 1935 med
c:a 600 medl. 1936 bildades lokalföreningar, och
medlemsantalet har stigit till c:a 5,000 1948. 1944
inköpte föreningen en ö, St. Tratten, i
Stockholms n. skärgård som tillflyktsort för sina medl.
Flottans pensionskassa, bildad 1642 efter
frivillig överenskommelse mellan personal,
tillhörande amiralitets- och sjöstaten, benämndes först
Amiralitetsarmbössan, sedan
Amiralitet s-k rigsmanskassan. I den F., som
slutl. bildades 1899, ingingo officerare,
underofficerare, civila ämbets- och tjänstemän,
månads-lönare och vaktbetjänter med lön på stat vid
Flottan samt, med vissa särbestämmelser,
ämbets-och tjänstemän vid Lotsstyrelsen ävensom befäl
och underbefäl vid lotsverket. F. var delad i två
fonder, pensionsfonden och gratialfonden. Gratial
ur gratialfonden utgick till delägares änka och
omyndiga barn. Kassans befattning med
tjänste-pensionering upphörde med utgången av juni 1935,
varvid F. omdöptes till Marinens familj
e-pensionskassa. Som sådan omhänderhade
den endast pensioneringen av änkor och barn
efter f.d. befattningshavare vid marinen. Från V7
1937 överfördes denna senare kassa (fonder c:a
9 mkr) till Statens allmänna
familjepensions-kassa. [H.Sk]Bg.
Flottans reserv, se Marinens reserver.
Flottans reservunderofficersförbund, se Svenska
flottans reservofficersförbund.
Flottans sjömansskola tillkom genom 1942 års
försvarsbeslut och är belägen i Karlskrona. Där
sker den första utbildningen av allt fast anställt
manskap vid örlogsflottan, jungmännen.
Utbildningen omfattar en tid av 1 år, varunder olika
kurser av allmän-militär och allmänbildande art,
sjömans- och yrkesutbildning m.m. genomgås.
Efter att ha genomgått F. uppflyttas jungmännen
till 2:a klass sjöman. F. trädde i verksamhet
hösten 1944.
Flottans skifferoljeverk, se Svenska skifferolje-ab.
Flottans stab, se Marinstaben.
Flottbas, en för mer el. mindre tillfällig
användning avsedd stödjepunkt för en örlogsflottas
operationer. En för en stormaktsflotta avsedd f.
anlägges ant. i kolonier, ibland förvärvade
hu-vudsakl. för detta ändamål, t.ex. Hawaii för
USA:s flotta, el. anordnas mera tillfälligt för
sjökrigsoperationer i hemlandsfarvattnen, t.ex.
Sca-pa Flow för engelska flottan. F. utrustas med
erforderliga förråd av bränsle, ammunition m.m.,
förses oftast med dockor och
reparationsverkstäder och befästes. Jfr Flottstation. T.Hrn.
Flottbegränsning, se Nedrustning.
Flottbro, se Bro, sp. 1206.
Flotte, enklaste slag av farkost. Numera an-
— 1011 —
— 1012 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
