Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flox el. flamblomma - Floyd, John - Fluctuat nec mergitur - Fluga, flugkrok - Flugbaggar - Flugblomma - Flugblomster - Flugel, John Carl - Flugfiske - Flugfälla, venusflugfälla - Flugfängeväxter - Flugkrok - Flugminga - Flugmögel - Flugor - Flugpapper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLUGPAPPER
de flesta andra av de mera värdefulla
blomsterväxterna. De äro tillräckligt härdiga för att kunna
odlas i mellersta Norrland. — Genom att korsa
dessa hybrider med en närstående art (P. divarica’ta)
har man erhållit de former, som gå under
beteckningen Arendsi-typen och utmärka sig för lägre
höjd (c:a 40 cm) och blomning redan under juni,
ofta dock utsträckt till större delen av sommaren.
Bland dem saknas ännu sorter med lika lysande
färger som höstfloxens. — Bland vår- och
försommarblommor märkas de lågvuxna, mattbildande
arterna m o s s f 1 o x (P. subula’ta) och v å r f 1 o x
(P. rPptans). Den senare har vanl. rosenröda
blommor, av den förra finnas flera varieteter med
rosafärgade, ljusblå el. vita blommor; båda odlas
gärna i s.k. stenpartier. — Ang. f 1 o x ö r t
(hamp-flox) se Eupatorium. C.G.D.
Floyd [flåid], John Buchanan, amerikansk
politiker (1807—63). Urspr. advokat i sin födelsestad
Virginia utnämndes F. 1857 till krigssekreterare av
Buchanan. I samband med sydstaternas utträde
ur unionen 1860 avgick F. under omständigheter,
som ej äro fullt klarlagda; han beskylldes
senare att ha företagit åtgärder i avsikt att i en
eventuell väpnad konflikt underlätta sydstaternas
militära företag. Själv ingick han efter secessionen i
sydstaternas här.
Flu’ctuat nec’ mer’gitur (lat.), ”(skeppet) drives
hit och dit men sjunker icke”, staden Paris’
valspråk; stadsvapnet föreställer ett gungande skepp.
Fluga, f 1 u g k r o k, krok med konstgjort,
in-sektliknande bete, som användes vid metning. En
massa olika typer av f. finnas för olika fiskslag,
olika väderlek och olika tider på dagen. Vanl.
dragés f. ner i vattnet vid fisket (våtfluga), men
den kan även kastas så, att den blir liggande på
vattenytan (torrfluga). Se vidare Sportfiske.
Flugbaggar, Canthar’idae, skalbaggfam. av
gruppen mjukbaggar. De ha kroppen långsträckt,
plattad, beklädd med mjuk,
läder-artad hud, täckvingar hela,
antenner långa, trådlika och tarser
5-ledade; färgen i allm. svart,
ofta med röd el. blekkantad
halssköld och röda ben. De
träffas allmänt på blommor, i
sht de flockblommigas, i skogar
och på ängar och äro glupska
rovdjur liksom larverna.
Dessa, som äro svarta, ha
långsträckt, plattad och fint
sam-metsluden kropp och leva i
jorden under stenar, löv o.d. De
äro ganska vinterhärdiga och
kunna stundom om vintern vid
inträffande töväder ses, ofta
massvis, krypa omkring på snön
(därav namnet ”s n ö m a s k a r”)
och ha ibland givit anledning till föreställningen
om s.k. maskregn. I Sverige finnas o. 30 arter,
de flesta tillhörande släktet Cantharis. S.Bgtn.
Flugblomma, blomma, som pollineras genom
flugor. Se Pollination.
Flugblomster, Ophrys insectif’era (O. myo’des),
en i Sverige upp till Jämtland på fuktiga ängar
på kalkgrund förekommande sällsynt orkidé med
hela knölrötter, nedtill
bladig stjälk och i långa,
glesa ax anordnade
blommor, som likna flugor.
De yttre hyllebladen äro
gröna, de inre bruna,
läppen mörkfärgad,
sammetslik och vid basen
försedd med honungsgrop,
ståndaren röd. — Som f.
betecknas även
gulsporren, Lina’ria
vul-ga’ris (se
Sporreblomsläktet).
Flugel, John Carl,
engelsk psykolog (f.
1884), prof, i psykologi
vid Univ. College,
London, 1929—-43, president i
British Psychological
So-ciety 1932—35. Sin
forskning har F. huvudsaki.
ägnat psykologiens och
psykoanalysens sociala
aspekter och härom bl.a.
utg. ”The psycho-analytic
study of the family”
(1921), ”Practice, fatigue
and oscillation” (1928),
”Men and their motives” (1934) och ”Man, morals
and society” (1945; sv. övers. 1946).
Flugfiske, se Sportfiske.
Flugfälla, venusflugfälla, bot., art av
släktet Dionaè’a*.
Flugfängeväxter, Droseraceae, fam. av ordn.
Parieta’les, omfattande insektätande, företrädesvis
i kärr el. på mossar i tempererade och subtropiska
zonen förekommande örter med i regel
rosettställ-da blad, regelbundna blommor och kapselfrukt.
De viktigaste släktena äro Dros’era (si le shår),
Drosophyll’um, Dionaè’a och Aldrovan’da. Se.
Insektätande växter.
Flugkrok, se Fluga.
Flugminga, art av sporreblomsläktet*.
Flugmögel, se Entomophthoraceae.
Flugor. 1) I vidsträckt bemärkelse {Brachyc’era’)
betecknar f. alla tvåvingar*, som icke tillhöra
gruppen myggor, d.v.s. alla fam., vilka ej som
denna grupp ha mångledade antenner.
2) Egentliga f., Mus’cidae, en stor fam. av
ordn. tvåvingar, i rikedom på såväl släkten som
arter överträffande alla andra fam. inom ordn.
och omfattande oftast medelstora el. mindre
former av husflugans utseende. De äro varandra
mycket lika, till färgen vanl. grå- el. svartaktiga.
Antenner 3-ledade, med alltid väl utbildat och
ryggställt borst; sugrör och palper väl utvecklade;
vingarnas analfält helt kort, beläget vid vingroten, bakre
basalfält genom en tvärådra skild från diskfältet.
Fam. delas i underfam. Anthomyii’nae och
Musci’-nae. S.Bgtn.
Flugpapper, poröst papper, indränkt med en
lösning av socker och vanl. kvicksilverklorid
som giftämne. Fuktas vid användningen. —
Klibbande f. äro preparerade med en blandning av
harts, rå linolja, ricinolja, glycerin och socker.
Flugblomster, Ophrys 4
insectifera.
— 1021 —
— 1022 —
Flugbaggen
Cantharis rustica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
