Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flundrefiskar - Flundre härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLUNDRE HÄRAD
Rödspättans utvecklingsstadier.
a ägg med embryo, b nykläckt larv, c äldre pelagisk larv,
d första bottenstadiet, e senare bottenstadium, f fullt
utbildad spätta.
märkt av en starkt framträdande asymmetri, med
bägge näsöppningarna och ögonen på samma sida
(ögonsidan), vilken är välvd och färgad, medan
den andra sidan (blindsidan) är platt och
merendels ofärgad. Varje art har mer el. mindre
konstant en viss sida utbildad till ögonsida. Med den
yttre asymmetrien är även en inre förbunden, så
t.ex. kraniet och hjärnan böjda mot ögonsidan, de
övre och undre taggutskotten på ryggkotorna
däremot åt blindsidan. Kroppen är mycket hög och
verkar ännu högre genom att rygg- och
analfenor-na bilda en bred fensöm runt nästan hela
kropps-kanten. Bukhålan är kort och avrundad bakåt,
bukhinnan pigmenterad blott på ögonsidan.
Tarmöppningen ligger långt fram. F. äro bottenfiskar
och ligga på bottnen med blindsidan nedåt.
Samma läge bibehålla de, när de simma. Utmed
bottnen förflytta sig f. genom korta, ryckvisa
rörelser utan att nämnvärt höja sig över bottnen, el.
krypa fram genom rörelser av strålarna i
fensöm-marna (tungan). De flesta f. äro fridfiskar,
livnärande sig av musslor, maskar, kräftdjur m.m.
Några äro däremot utpräglade rovfiskar, ss.
hälle-flundran, piggvaren och slätvaren. På gr. av
ögonens läge på samma sida blir synförmågan hos f.
en annan än hos de symmetriska rundfiskarna.
Härtill kommer, att ögonen hos de flesta f. skjuta
avsevärt fram över kroppsytan och att de kunna
röras åt olika håll oberoende av varandra.
Bin-okulärt seende är hos rundfiskarna möjligt endast
framåt, hos f. däremot både framåt, uppåt och
bakåt. F. äro kända för sin stora förmåga att
skifta färg och anpassa den efter omgivningen.
Färgskiftningen, som framkallas genom växlande
utbredning och anhopning av pigmenten i
färgcellerna i olika delar av huden och således ej
innebär någon ändring av färgämnena, står under
inflytande av nervsystemet. — Äggen äro pelagiska.
I vatten med låg spec. v. förekommer det dock,
att äggen sväva omedelbart ovan bottnen. Då de
flesta f. fordra speciella hydrografiska
förhållanden för leken, företaga de ofta särskilda
vandringar för att uppsöka lämpliga lekområden
(lekvandringar). Allteftersom embryot i ägget utvecklar
sig, tilltager den spec. v., och ägget sjunker nedåt.
Det är emellertid ej blott äggens utveckling, som
är beroende av vattnets beskaffenhet, utan även
befruktningen, i det att sädeskropparna bli orörliga
vid för låg salthalt. — Det nykläckta ynglet är
fullt symmetriskt. Omvandlingen till den
asymmetriska formen sker småningom och under det
pelagiska livet. Det första yttre tecknet är, att det
ena ögat börjar vandra, men en asymmetrisk
utveckling har redan förut tagit sin början i fråga
om den inre byggnaden. Den urspr. raka tarmen
bildar tidigt en slynga på v. sidan, varigenom
jämvikten rubbas, så att kroppen lutar åt v. Då
även vissa kranialben och skuldergördeln visa
tendens att växa ut åt samma håll, påverkas kraniet
så, att dess övre del skjutes åt h. Härvid
förflyttas även den v. sidans öga över till h. sidan.
Fisken blir alltså h.-sidig med h. sidan uppåt. Hos
andra former går utvecklingen emellertid i
motsatt riktning, och fisken blir v.-sidig. Hos
flundran äro jämviktsförhållandena så labila, att en del
individer bli h.-sidiga (c:a 70 %), en del (c:a 30 °/o)
v.-sidiga. Finnes hos larven en simblåsa och i så
fall på samma sida som tarmslyngan, kommer den
genom sin flytkraft att motverka böjningen åt v.
och slutl. förorsaka en böjning av kroppen åt
motsatta sidan, så att en v.-sidig fisk utbildas. Den
höga, flata kroppsformen bidrager till att göra
jämviktsförhållandena hos f. osäkra, men det är
dock asymmetrien i de abdominala organen, som
är avgörande för utvecklingen. Emellertid
förekomma dock ej sällan anomalier i fråga om
kroppsform och färgteckning. Man har t.o.m. funnit
individer, som varit fullt symmetriska. — Över 500
arter äro beskrivna. De flesta äro marina men
några inskränkta till sötvatten. Flera arter ha
mycket stor ekonomisk betydelse. I de Sverige
omgivande vattnen förekomma hälleflundran,
varsläk-tet, lerskäddan, flundresläktet, tungevaren,
berg-varen, glasvaren, småvaren och tungesläktet. N.Rn.
Flundre härad i Västergötland, Älvsborgs län,
mellan Göta älv och Vanderydsvattnet, omfattar
socknarna Upphärad, Rommele, Fors, Asbräcka
och Fuxerna; 151,58 km2, därav 143,54 land; 6,669
inv. (1948). F. tillhör Flundre, Väne och Bjärke
domsaga, Trollhättans och Ale-Vättle fögderier
samt Domprosteriets n. kontrakt i Göteborgs stift.
— Namnets betydelse är icke helt klar. Möjl.
innehåller det gen. av namnet på den å, numera
benämnd Storån el. Slumpån, som flyter genom
— 1027 —
— 1028 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
