Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygekorrar - Flygel (växt) - Flygel - Flygeladjutant - Flygeldledning - Flygeldörrar - Flygelglas - Flygelhorn - Flygeskader - Flygeskort - Flyget - Flygfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGFISKAR
Flygekorren Glaucomus volans.
och uppehåller sig i täta urskogar. Den kan göra
glidhopp på ända till 50 m. Y.Ln.
Flygel, namn på arter av klöverärtsläktet*.
Flygel (ty. Flügel, eg. vinge). 1) Byggn.,
underordnad, arkitektoniskt avskild del av en byggnad
el. ett byggnadskomplex, ofta placerad i vinkel
mot dess huvudparti, ibland helt friliggande. I
senare fallet föredrages benämningen
flygelbyggnad.
2) Krigsv., ett förbands yttersta v. el. h.
under-avd. F:s i vidsträcktaste bemärkelse utsträckande
utanför fiendens motstående f. leder till ö v
er-f 1 y g 1 i n g.
3) Mus., se Piano.
Flygeladjutant, i vissa utländska arméer förr
brukad benämning på regerande furstars
personliga adjutanter.
Flygeldledning, eldledning från flygplan
(artilleriflygning), användes vid stora stridsavstånd samt
då målet på gr. av rök- och dimbildning el.
inskränkt sikt är svårt att iaktta från batteri el.
skjutande fartyg. Från flygplan lämnas uppgifter
betr. bl.a. måls läge (kurs och fart) samt dessa
faktorers förändringar, ävensom nedslagens läge
i förh. till målet. Flygningen utföres i regel av
spaningsflygplan. Jfr Eldledning.
Flygeldörrar, dets. som döbattang*.
Flygelglas (till ty. Flügel, vinge), benämning på
prydnadsglas med två handtagsliknande,
ving-formade sidoutsprång, vilka spec. tillverkades i
Venedig.
Flygelhorn, mus., ett av de nyare
mässingsinstrument, som utvecklats ur det äldre bygelhornet
(signalhornet). Det står i b (se Transponerande
instrument); omfånget är e—b2. På gr. av sin något
grova klang förekommer f. endast undantagsvis i
symfoniorkestern, tillhör däremot militärorkestern.
Flygeskader, högsta operativa enheten inom
svenska flygvapnet (se Flygförband).
Flygeskort innebär, att flygförband, i regel
jaktflygplan, följer och skyddar en styrka, bestående
av t.ex. bombflygplan el. fartyg. F. kan vara
bun
— 1045 —
den el. fri, varvid vid bunden eskort flygförbandet
måste uppehålla sig i omedelbar anslutning till det
eskorterade förbandet. Vid fri f. är uppgiften att
dra uppmärksamheten från det skyddade
föremålet.
Flyget, kortform för flygvapnet.
Flygfiskar, Exoc6è’tidae, fam. av underordn.
makrillgäddor. Man kan särskilja två grupper f.,
mo-noplan och biplan. Hos de förra äro endast
bröstfenorna förlängda, mest hos Exoc6e’tus voltans,
hos de senare (Parexocoe’tus, Cypsilu’rus) även
bukfenorna. Hos de förra består ”flygningen”
i enkla skutt — med hjälp av den förlängda undre
loben av stjärtfenan — upp över vattnet, varvid f.
sväva på de utspända bröstfenorna. Man har
iakttagit skutt på upp till 20 m på 1—4 m höjd över
vattnet. Dessa f. kunna ej styra och hamna
därför ofta ombord på fartygsdäck. Biplanen
(”fyr-vingade” f.) starta redan under vattnet genom att
med ”vingarna” tryckta tätt till kroppen med
stark fart simma snett uppåt vattenytan. Då de
komma upp ur vattnet, spänna de ut bröstfenorna,
varefter de först röra sig längs vattenytan med
stjärtfenans undre lob arbetande i vattnet som en
propeller, varvid hela kroppen kommer i vibration.
Slutl. spärra de ut även bukfenorna, varigenom
bakre kroppsdelen lyftes upp, och höja sig över
vattnet. Under den egentliga flygningen äro
fenorna spända, men genom att röra dem kunna de
fyrvingade f. styra genom luften. Man har
beräknat att de kunna ”flyga” ända till c:a 100 m.
Se Fallskärm 1). — Jfr Flygknorrhanar. N.Rn.
Flygfisk.
— 1046 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
