Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygbomb - Flygbrand - Flygbrigad - Flygbåt - Flygcertifikat - Flygdepåfartyg - Flygdimma - Flygdirektör - Flygdivision - Flygdrakar, flygande drakar - Flygekorrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGBOMB
Flygbomber.
a 500 kg minbomb, b 500 kg pansarbomb (utan stridsladdning),
c 250 kg minbomb, d 50 kg minbomb, e 50 kg sprängbomb,
f 12 kg sprängbomb, g 8 kg övningsbomb.
Flygbomb, projektil, som fälles från flygplan.
F. användes f.g. under Tripoliskriget (1911).
Under i:a världskriget fingo f. knappast någon
avgörande betydelse för krigföringen. Under 2:a
världskriget användes f. med förödande verkan
mot rent militära mål (t.ex. fartyg,
befästnings-anläggningar, stridsställningar). I ännu högre grad
togos f. i anspråk i det totala krigets tjänst.
Storstäder praktiskt taget ödelädes av f. — F. ha vanl.
långsmal form och äro försedda med en styr-
50 kg minbomb m/37 i genomskärning.
1 bombkropp, 2 laddning, 3, 4, 5 tändmedel, 6
stabiliserings-anordning.
anordning baktill samt tändmekanism för att
åstadkomma brisad. Sprängladdningen i f. utgöres
av t.ex. trotyl, ammoniumnitrat, pentaerytrit. Ett
stort antal bombtyper förekomma. De viktigaste
huvudgrupperna av f. äro: Pansarbomber
mot kraftigt skyddade mål (t.ex. pansrade
örlogs-fartyg), vikt 100—1,800 kg, sprängladdning c:a
10—15 vikts-%, skola detonera efter att ha slagit
igenom en kraftig täckning. Minbomber för
verkan mot byggnader, broar m.fl. mål, vikt från
50 kg till 10 t (f.n. utprovas 21 t f.),
sprängladdning c:a 50%. Verkan erhålles framför allt
genom tryckvågen vid detonationen. För förstöring
av ett modernt betonghus av stadstyp kräves en
250—500 kg minbomb. En 2,000 kg minbomb kan
ödelägga ett helt kvarter. Sprängbomber
mot levande mål och lätt sårbara anläggningar,
t.ex. maskiner, även mot flygplan i luften, vikt
2—250 kg, sprängladdning c:a 20%. Verkan
erhålles framför allt genom splitter (skrot) från
bombväggen. Brandbomber mot brännbara
mål, t.ex. byggnader, vikt vanl. 0,5—10 kg.
Brandämnet utgöres vanl. av fosfor, termit el. nafta.
Brandbomber av upp till 500 kg vikt, fyllda med
brännbar vätska, t.ex. petroleum, förekomma.
Specialbomber, ss. atombomber, gasbomber,
lys-bomber, sjunkbomber och visselbomber (se dessa
ord). Ho.
Flygbrand, bot., se Flygsot.
Flygbrigad, benämning på ett flygförband,
omfattande 100—250 flygplan. Benämningen
förekommer i Frankrike (brigade aérienne),
Sovjetunionen (avia-brigada) och Italien (brigata aerea).
Flygbåt, se Flygplan.
Flygcertifikat, se Luftfartscertifikat.
Flygdepåfartyg, se Flygplanfartyg.
Flygdimma, dimbildning från flygplan, se
Konstgjord dimma.
Flygdirektör, krigsv., se Flygingenjör.
Flygdivision, benämning på ett flygförband*
inom svenska flygvapnet. Motsv. benämningar i
utlandet äro squadron (England och USA),
eska-drilja (Sovjetunionen), escadrille aérienne
(Frankrike), squadriglia (Italien). Jfr Flygfördelning.
Flygdrakar, flygande drakar, släkte av
fam. agamider*.
Flygekorrar, Petauristi’nae, underfam. av fam.
ekorrdjur, kännetecknas av flyghud mellan de
främre och bakre extremiteterna. Flyghuden
utgöres av ett hudveck, som spännes ut, då djuren vid
språng sträcka ut extremiteterna, och tjänstgör
som fallskärm*. Den kraftiga, håriga svansen
fungerar härvid som styre. F. äro utbredda över hela
n. halvklotet och uppdelas i 5 släkten. — I n.ö.
Europa och Sibirien förekommer Sciurop’terus
russ’icus, flygekorren, som ehuru mindre dock
till utseendet liknar vår vanliga ekorre.
Sommardräkten är ovan brun samt mörkare på flyghuden,
under vit, medan vinterdräkten är silvergrå. Den
lever mest i björk- och barrskog och tillbringar
vanl. dagen sovande i något ihåligt träd men
kommer fram vid skymningen och är sedan i livlig
rörelse på jakt efter föda. Förr var den rätt allmän
även i Finland men har nu blivit täml. sällsynt. En
annan art, Gläu’comus voVans, assapanen,
förekommer i Nordamerika. Den är en av de
minsta f., har gråbrun över- och gulvit undersida.
Den största i fam. är Petauridta (PtePomys) oral,
taguanen, som lever i Ostindien och på Ceylon.
Kroppen med huvudet har en längd av 60 cm,
svansen likaså. Den för ett utpräglat nattligt levnadssätt
Upphängning av bomber under flygvingen.
— 1043 —
— 1044 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
