Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGPLAN
Fig. 3. Vinge i skalkonstruktion av lättmetallplåt (beklädnadsskalet avlägsnat).
ken placerad ratt. Då denna vrides åt v., lutar f.
nedåt åt detta håll. Stabilisatorn monteras ibland så,
att dess inställningsvinkel i förh. till vingen kan
varieras från förarplatsen. Genom detta arrangemang
trimmas f. vid olika lastfördelning i kroppens
längdled, så att föraren slipper ge
höjdroderut-slag vid flygning på konstant höjd. Samma
effekt (d.v.s. trimning utan att föraren behöver
applicera mottryck i spaken), erhålles även med
hjälp av s.k. trimroder, vilket utgör ett på
marken ställbart el. från förarsitsen manövrerbart
litet roder i höjdrodrets bakkant. Trimrodret
åstadkommer ett utslag motsatt det
höjdroderut-slag, som erfordras för stabilitets jämvikt, och
manövrerar sålunda höjdrodret. Dylika trimroder
finnas också, spec. å större f., i sidorodrets
bakkant för att motverka girtendens på gr. av
propellerluftströmmens rotation samt i skevrodrets
bakkant för att undvika, att f. ”hänger på en
vinge”. Trimroder användas som
aerodynamis-ka balanser för att minska den erforderliga
styrkraften. Balanseringen erhålles även genom att
en del av roderytorna förlägges framför rodrets
vridningsaxel, varvid massbalansering av rodren
erhålles, vilket innebär, att rodrets tyngdpunkt
ligger i roderaxeln, varigenom risken för sväng-
Fig. 4. Kropp uppbyggd av svetsat stålrörsfackverk.
Cirklarna markera viktiga knutpunkter.
ningar (fladder) elimineras. För att slippa stora
balanseringsvikter framför roderaxeln göras ofta
rodren dukklädda, även om f. i övrigt utföres i
helmetall. På vissa f., t.ex. skol-f., finns i förarhytten
dubbel uppsättning styrorgan, där motsv.
manöveranordningar äro sammankopplade
(dubbelkommando). — Landstället på land-f. utgöres av
huvudstället med två hjul ung. vid vingens framkant
samt en släpskopa el. ett mindre sporrhjul längst
bak. På senare tid har mestadels använts en
konstruktion, där sporrstället slopats och ersatts
med ett noshjul framför huvudstället, vilket
möj-liggöres genom att tyngdpunkten förlägges
framför huvudlandstället. Vid f:s körning på marken
intar flygkroppen därvid ett i det närmaste
horisontellt läge. Detta innebär fördelar ur
siktsyn-punkt samt vid f:s landning och manövrerande på
ett flygfält. Stället är fjädrande förbundet med
kroppen el. vingen, och landningsstöten dämpas av
gummifjädrar (amortisörer), spiralfjädrar el.
olje-och luftstötdämpare. På moderna f. indragas
såväl huvud- som nos- el. sporrstället helt el. delvis
efter starten, för att f. skall röna litet luftmotstånd
(fig. 5). Huvudstället fälles ant. bakåt, utåt el.
Fig. 5. Infällbart landställ. Hjulet fälles bakåt i vingen,
varvid det samtidigt vrider sig 90°.
— 1073 —
— 1074 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
