Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplan - Flygplanfartyg - Flygplaninstrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGPLANINSTRUMENT
Fig. 12. Motståndskoefficienten cw, anfallsvinkeln a och
momentkoefficienten cm som funktion av
lyftkrafts-koefficienten ca • Momentkoefficienten är refererad til)
vingens aerodynamiska centrum (ac), varvid denna
koefficient blir konstant inom det praktiskt användbara
anfallsvinkelområdet. Vingkordans längd betecknas c.
Koefficientvärdena gälla för en mycket använd
amerikansk vingprofil, betecknad NACA 23012.
etc.). Ur luftmotståndssynpunkt skulle det
idealiska f. tydligen vara ett i sig själv stabilt
stjärtlöst flygplan el. vingplan (se Flygande
vinge), som kunde rymma besättning, motorer,
drivmedel och passagerare. Experiment-f. av
denna typ ha tillverkats.
Vid konstruktion av ny f.-typ måste denna
uppfylla de bestämmelser, som stipuleras i nationella
och internationella byggnadsföreskrifter, vilka avse
att förhindra användandet av olämpliga och
farliga el. för svagt dimensionerade f.-typer. Typens
luftvärdighet bedömes av en statlig typgranskare,
innan luftvärdighetsbevis utfärdas (jfr
Luftfarts-styrelsen). Luftvärdighetsbevis är gällande högst
V2 år för f., som användes för befordran av
personer mot avgift el. för utbildning av förare, samt
högst 1 år för andra f. men förnyas genom
efter-besiktning av Statens besiktningsman för
luftfartyg. Antalet i Sverige registrerade civila
motordrivna luftfartyg var 31/t 1948 384, representerande
90 olika typer. — Se även Flygning. — Litt.:
I. Malmer, ”Elementär aerodynamik” (1935),
”Teoretisk flyglära” (s.å.); C.-E. Holmqvist, ”Flygning”
(1940); S. Luthander, ”Flygmaskinsteknik” (i
”Svensk teknisk uppslagsbok”, 3, 1944); J.
Folt-man, ”Flyvebogen” (1948); tidskr. ”Teknikens
värld”. B.Tm.
Flygplanfartyg, gemensam benämning på fartyg,
vilkas främsta uppgift är att kunna ombordtaga
flygplan. Följ, typer finnas: hangarfartyg*,
med så stora och fria däck, att flygplan kunna
såväl starta som landa på fartyget, e s k
orthan g a r f a r ty g (hjälphangarfartyg), till
hangarfartyg ombyggda handelsfartyg, vilka
kom-mo till användning först under 2:a världskriget
och därvid spelade en betydelsefull roll vid
skyddet av atlantkonvojerna, flygdepåfartyg
(flygmoderfartyg), avsedda att ersätta
flygstation och där ombordtagning och utsättning sker
medelst kran, flygtender, mindre fartyg,
utrustat för att kunna medföra vanl. endast ett
flygplan och avsett huvudsaki. för bärgning av
nödlandade flygplan. Jfr Flygplankryssare. Bg.
Flygplaninstrument indelas i följ, huvudgrupper:
motorinstrument med uppgift att övervaka
motorns belastning, bränsleförsörjning,
smörjnings-anläggning samt dess kylning;
flyginstrument med uppgift att övervaka flygplanets läge
och rörelser i luften;
navigeringsinstru-m e n t med uppgift att övervaka flygplanets
färdväg från en ort till en annan; övervakning
s-instrument med ändamål att övervaka
flygplanets rörliga, mekaniska element samt dess
elektriska, hydrauliska och pneumatiska system. De
flesta f. äro monterade på vibrationsfritt
upphängda paneler framför föraren el. förarna. På stora
flygplan finnes dessutom ofta separat
instrumentpanel för såväl flygtelegrafisten
(navigeringsinstru-ment) som färdmekanikern (motorinstrument). I ett
trafikflygplan förekomma 150—200 olika
instrument. En allmän tendens är, att f. i allt större
utsträckning utföras i elektrisk konstruktion. Bland
anledningarna härtill må nämnas, att de flesta f.
bestå av två huvuddelar. Den s.k. givaren ger
impuls till den på instrumentpanelen monterade
t ä 1 j a r e n (visarinstrumentet). Överföringen från
givaren till täljaren blir, spec. om deras inbördes
avstånd är stort, enklast och mest driftsäker med
en elektrisk ledning. För vissa f. har deras
ursprungliga uppgift att enbart indikera utvidgats,
så att de utgöra reglerande organ i ett system,
vilket möjliggör automatiskt utförande av de
åtgärder, som resp, instruments registrering anger
erforderlig (jfr Automatisk styrning). För flygning
utan marksikt är f. en förutsättning (jfr
Blindflygning). Flygplanets betydelse som regelbundet
kommunikationsmedel och militärt vapen grundar sig
Flygdepåfartyget ”Dristigheten” (camouflagemålat).
— 1081 —
— 1082 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
