Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygtekniska försöksanstalten (FFA) - Flygtjänstutbildning - Flygtorped - Flygtrafik - Flygtrupper - Flygtävling - Flygutbildning - Flygvapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGTJÄNSTUTBILDNING
Flygtekniska försöksanstalten. Vindtunnelanläggningen sedd utifrån (t.v.) samt vindtunnelns mätsträcka med
anordning för modellens upphängning till våganläggningen.
Flygtjänstutbildning sker på Krigsflygskolan och
Flygkadettskolan, den grundläggande
flygutbildningen, samt på de olika flygflottiljerna i resp,
flygslag, den grundläggande flygslagsutbildningen.
På Krigsflygskolan och Flygkadettskolan utbildas
endast flygförare (undantag meteorologaspiranter),
medan på flottiljerna förutom flygförare även
flygspanare och flygsignalister erhålla sin
utbildning vid vissa flottiljer. Jfr Flygvapnets
utbild-ningsanstalter. — Dessutom kan flygutbildning
erhållas vid de flygklubbar, tillhörande Kungl.
svenska aeroklubben, vilka erhållit skoltillstånd. Hm.
Flygtorped, torped*, som fälles från flygplan.
Flygtrafik, se Lufttrafik.
Flygtrupper, se Flygvapen.
Flygtävling, tävlan att med flygplan uppnå vissa
prestationer, ss. höjd, hastighet, sträckflygning,
flygning med stor last, men även tävlan att
individuellt visa skicklighet i orienteringsflygningar,
landningar etc. Bland internationella tävlingar
har (se även Gordon Bennett Cup)
hastighets-tävlingen för sjöflygplan om Schneider
coupe tilldragit sig allra största intresse.
Tävlingen om detta pris, instiftat 1913 av franske
flygplanskonstruktören Schneider, har sporrat
Europas och Amerikas ledande flygplan- och
motorfirmor att framskapa bättre och snabbare flygplan
och har verksamt bidragit till utvecklingen.
Finansieringen av för tävlingen byggda flygplan har
ofta skett med betydande understöd från resp,
länders statsledning. Sista tävlingen 1931
möjliggjordes genom att Lady Hamilton ställde 12 mill. frcs
till förfogande för flygplan och organisation. Till
denna sista tävling voro Frankrike och Italien
anmälda men drogo sig senare tillbaka. England
deltog med tre flygplan Vickers Supermarine, två
med 2,300 hk och ett med 1,900 hr. Segrande
flygplanet gjorde 548,452 km/tim och trofén vanns för
alltid av England, som enl. reglerna vunnit loppet
3 ggr under fem tävlingar i följd. Följ,
hastigheter och vinnare noterades under de olika åren. 1913
Frankrike 72 km/tim, 1914 England 89 km/tim,
1920 Italien 189 km/tim, 1921 Italien 165 km/tim,
1922 England 235 km/tim, 1923 USA 284 km/tim,
1924 USA 374 km/tim, 1926 Italien 396 km/tim, 1927
England 453 km/tim, 1929 England 528 km/tim och
1931 England 548 km/tim. H.Kn.
Flygutbildning, utbildning av personal för
förandet av flygplan, förarutbildning, el. för
betjänandet av vissa militära anordningar i flygplanet:
spanar-, signalist-, skytt- och
bombfällarutbild-ning. Utbildningen till flygförare sker i
dubbel-kommandoflygplan. Civila flygförare erhålla
flyg-förarcertifikat, som utställas av
luftfartsmyndigheten. Första f. omfattar 10 å 30 tim. Den militära
f. sker dels som grundläggande f., dels i olika
specialiserade grenar flygslagsutbildning, som sker
vid tunga och lätta bombförband, jakt- och
torpedförband, armé-, marin- och fjärrspaningsförband.
Jfr Flygskola. — För förande av luftfartyg i
yrkesmässig luftfart erfordras trafikförarcertifikat,
vilket utställes av luftfartsmyndigheten. H.Kn.
Flygvapen. De flesta länders f. utgör en
självständig försvarsgren, jämställd med armén och
marinen. Vad beträffar stormakterna ha de sina
flygstridskrafter dels i ett självständigt f. (den
större enheten), dels ingående i marinen (marinflyget).
— Förenta staternas f. (USAF) blev
självständigt Vs 1947 och består av commands, ss.
stra-tegic, tactical och air defence command. I dessa ingå
olika flygslag, och de omfatta vardera ett antal
air forces, vilka i sin tur organiseras på
groups (flottiljer om 30—75 flygplan). Antalet
groups uppgick Vs 1948 till 55 men skall
utökas till 70. Utöver dessa finnas o. 22
självständiga squadrons (divisioner).
Reservorganisationerna ingå i Air National Guard och Air Reserve.
Marinflyget består dels av hangarfartygsbaserat
flyg, ingående i de olika flottstyrkorna, t.ex. i
Pacific Fleet, dels av landbaserat flyg. —
Englands självständiga f. (RAF) bildades V4 1918
och utgöres av home commands och overseas
commands, t.ex. bomber, fighter, Coastal och
Me-diterranean and Middle East command, vilka i
— 1087 —
— 1088 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
