Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygplats - Flygplatsbelysning - Flygplatsorganisation - Flygpost - Flygpungapor, dvärgpungapor - Flygpungdjur - Flygpungekorrar - Flygraket, flygplansraket - Flygregemente - Flygrekord - Flygrote - Flygrönn, flogrönn - Flygsand - Flygsfors - Flygsimpor - Flygsjuka - Flygskola - Flygskrift - Flygskytt - Flygslag - Flygsot - Flygspanare - Flygspaning - Flygstaben - Flygstation - Flygstyrelsen - Flygstyrman - Flygt, Einar - Flygteknik - Flygtekniska föreningen - Flygtekniska försöksanstalten (FFA) - Flygtender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGTENDER
(Paris), Vnukovo (Moskva), Dübendorf och Kloten
(Zürich), Ciampino (Rom), Hassani (Aten), Lydda
(Palestina) samt La Guardia och Idlewild (New
York). B.Tm.
Flygplatsbelysning, se Flygfältbelysning.
Flygplatsorganisationen, se Luftfartsverket.
Flygpost, se Luftpost.
Flygpungapor, dvärgpungapor,
Acrob’a-tes, släkte av fam. klätterpungdjur med 2 arter, den
ena i Australien och den andra på Nya Guinea.
Kroppens sidor bilda ett mellan bakre och främre
extremiteterna gående hudveck, som tjänstgör som
fallskärm*.
Flygpungdjur, se Flygande pungekorrar och
Flygpungapor.
Flygpungekorrar, se Flygande pungekorrar.
Flygraket, flygplansraket, se Raketvapen.
Flygregemente (ry. avia-polk), i Sovjetunionen
benämning på ett flygförband, som i
storleksordning i stort sett motsvarar flygflottilj.
Flygrekord, se Flygning.
Flygrote, se Flygförband.
Flygrönn, f 1 o g r ö n n, folklig benämning på
en rönn, som växer epifytiskt i ett annat
träd (se bild 8 vid Epifyter). Redan vanlig
rönn har av ålder ansetts magiskt
betydelsefull. Genom sitt ovanliga växtsätt har f.
kommit att anses äga ännu större magisk kraft.
Den spelar en stor roll inom folkets magi som
skydd mot åskan, trolldom, häxor o.a. ont,
varjämte den använts som slagruta att upptäcka
skatter samt till annan trolldom. Jfr Mistel.
Flygsand, geol., av vinden transporterad och
avlagrad sand. Utmärkande för f. är en tydlig
avnötning av kornen, som ofta blivit avrundade
och glättade, då de rullats el. av vinden kastats
mot underlaget. F. blir under transporten sorterad
efter kornstorlek och spec. v., och vid avlagrandet
blir dess skiktning i regel korsande. F.
förekommer mest i drivor, dyner*. Se även Eoliska
avlagringar.
Flygsfors, samhälle i Madesjö* sn i Småland.
Flygsimpor, släkte av fam. drakhuvudfiskar*.
Flygsjuka, se Sjösjuka.
Flygskola, anstalt för utbildning av flygförare.
Se Flygtjänstutbildning.
Flygskrift. 1) Mindre, för vidsträckt spridning
avsedd skrift. Se Flygblad.
2) F. (eng. sky-writing) utföres medelst flygplan,
som under utsläppande av ett genom en ventil
reglerbart rökalstrande ämne flyger sin bana i
form av bokstäver.
Flygskytt, se Flygbesättning.
Flygslag, krigsv., se Flygförband.
Flygsot, arter av svampsläktet Ustila’go,
däribland flera, som parasitera på vissa gräs- och
sä-desarter och hos dem förorsaka förhärjande
sjukdomar, f. el. f 1 y g b r a n d. F. på vete (U. trVtici)
framträder, då vetet börjar gå i ax. Kornskalet,
som omsluter spormassan, brister, och sporerna
spridas med vinden till friska veteax, där de fastna
på pistillens märke och hos följ, års gröda
framkalla f. Andra arter av f. förekomma på korn (U.
nuda), havre (U. ave’nae), knylhavre (U. perenn’ans),
losta (U. bromi’vora) m.fl. Jfr Sotsvampar och
Betning. G.
Flygspanare, se Flygbesättning.
Flygspaning, spaning från flygplan, se Spaning.
Flygstaben, se Flygledningen.
Flygstation, se Flygplats.
Flygstyrelsen, äldre benämning på
Flygförvaltningen*.
Flygstyrman, grad inom civilflyget (spec. vid
linjeflygbolagen) för flygförare med
grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper, som
genomgår ytterligare utbildning. Eftei avlagda prov
på bestämda flygplanstyper tjänstgör f. ombord
på dessa som 2:e pilot samt slutl. även som i:e
pilot på mindre krävande flyglinjer. F. befordras
efter c:a 6 års tjänst till flygkapten.
Flygt, Einar, industriman (f. 19/i2 1886),
genomgick Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg
och Handelshögsk. i Stockholm och blev efter
några års praktik anställd i en engelsk
trämasse-firma. 1915 startade han i London egen firma i
cellulosabranschen, vilken han ledde till 1936, då
han återvände till Sverige för att bli
försäljnings-direktör och v. verkst. dir. i Svenska cellulosa-ab.
Flygteknik, den del av tekniken, som omfattar de
praktiska tillämpningarna på flygningens område.
F:s grundläggande hjälpvetenskap är
aerodynamiken (se Aeromekanik).
Flygtekniska föreningen, sammanslutning av
inom flygtekniken verksamma och för flygteknik
intresserade personer med uppgift att genom
föredrag, diskussioner, studieresor och på annat
sätt gagna den flygtekniska verksamheten i
Sverige. F., som bildades 1939, har sitt säte i
Stockholm samt har dotterförening i Trollhättan.
Flygtekniska försöksanstalten, FFA, belägen i
Ulvsunda invid Stockholm, togs i bruk 1940 och
sorterar förvaltningsmässigt under Handelsdep.
Anläggningskostnaden utgjorde c:a 2,5 mkr.
Ärs-anslaget utgjorde vid 1948 års utbyggnad c:a o,b
mkr. F. har till uppgift att utföra flygteknisk
forskning för utveckling av flygtekniken inom
landet, planlägger och verkställer
tekniskt-vetenskap-liga undersökningar, följer utvecklingen inom
och utom landet av den flygtekniska
forskningen samt verkställer på uppdrag och mot
ersättning dylika undersökningar. I den mån
forskningsverksamheten medger, verkställes även
flygteknisk provning. Erhållna resultat
offentliggöras, i den mån förhållandena så medge. — F.
omfattar tre avd.: aerodynamiska, hållfasthets- och
flygmekaniska avd. och inrymmer bl.a. ett
mät-tekniskt laboratorium samt snickar- och mekanisk
verkstad. Till aerodynamiska avd. höra bl.a. en
vindtunnel med liggande försökssträcka med 3,6
m diam, och en lufthastighet av c:a 100 m/sek,
försedd med automatisk våganläggning för
ut-vägning av modellernas luftkrafter, motoreffekt
c:a 1,300 hk, och en spinntunnel, utförd som
en inbyggd, vertikal vindtrumma med c:a 4 m
diam, och en uppåtriktad lufthastighet av maximalt
20 m/sek, avsedd för spinförsök med frifallande
modeller av c:a 0,75 m spännvidd. Hållfasthetsavd.
har golv- och väggfasta fundament, avsedda för
belastningsförsök på hela flygplan och större
konstruktioner, samt maskiner för statiska
belastningsförsök och utmattningsförsök på mindre
konstruk-tionselement och provstycken. Anstalten förestås
av en överdirektör. — Bilder se följ. sida. H.Kn.
Flygtender, se Flygplanfartyg.
— 1085 —
— 1086 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
