Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyktkapitalbyrån - Flymens kapellförsamling - Flymossen - Flynn, Errol - Fly River - Flysch - Flysta - Flytande bränsle - Flytande fabrikation - Flytande fenol - Flytande harts - Flytande helium, flytande luft, flytande väte - Flytande karbolsyra - Flytande kristaller - Flytande kväve, Flytande luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYMENS KAPELLFÖRSAMLING
ordnas enl. lagen om kontroll av sådan egendom.
F. består av ordf, och 5 led. Instruktion av
2% 1945 och 8/u 1946.
Flymens kapellförsamling, se Augerum.
Flymossen, mosse i Västbo hd i Småland, n. om
Bolmen, c:a 155 m ö.h.; 22,4 km2. F. är delvis
odlad i n. och v.; god bränntorv och torvströ erhållas
ur mossen.
Flynn [flinn], E r r o 1, irländsk-amerikansk
filmskådespelare (f. 1909), erhöll en vårdad
uppfostran i London och Paris, förde ett äventyrligt
och kringflackande liv i Fjärran östern som
pärl-fiskare, kopraskeppare och guldgrävare och var
en tid enrollerad i Englands koloniala polisarmé.
Småningom upptäcktes han för filmen och kom
till Warner Bros, i Hollywood, där hans
chose-fria ehuru icke särsk. nyanserade spel och
präktiga fysik blivit en god tillgång i en mängd
filmer, där han kreerat romantiska äventyrsroller.
Bland hans i Sverige visade filmer märkas
”Kapten Blood”, ”De tappra 600”, ”Robin Hoods
äventyr”, ”Nattens eskader”, ”Landet bortom lagen”,
”Elisabeth och Essex”, ”Slaghöken”, ”Vägen till
Santa Fé”, ”De dog med stövlarna på”, ”Han
föll med ära”, ”San Antonio” och ”Revansch i
Burma”. G.m. den franska filmskådespelerskan
Lili Damita. F. har bl.a. skrivit ”Beam ends”
(i937) och ”Showdown” (1946; sv. övers.
”Skeppsbrott”, 1947). B.Hgn.
Fly River [flåi’ rivv’a], största floden i
Papua-territoriet, Nya Guinea, upprinner i öns centrala
del och flyter åt s. och s.ö. över ett försumpat
slättland till Papuaviken; längd c:a 1,200 km.
Flysch [flij’] (efter ett schweiziskt dialektord
flyschig, smulig, eg. lättflytande), geol., sandig och
skiffrig facies av krita och tertiär med vidsträckt
utbredning längs n. randen av Alperna och
Kar-paterna (wien- och karpatersandsten, gråa, vanl.
kalkhaltiga, mäktiga sandstenar, huvudsaki.
tillhörande kritsystemet) samt i Medelhavsländerna
(s.k. macigno i Apenninerna och Havsalperna).
Kar-patersandstenen innehåller en artrik fauna, i övrigt
saknas fossil så gott som helt med undantag av
fu-koider, Chondri’tes. F. är en grundvattensbildning,
enl. O. Abel (1925) avlagrad vid en kust med
man-grovevegetation, där stora floder avlastat massor
med slam. G.R.
Flysta, 1915—48 municipalsamhälle i Spånga*
kommun i Uppland, 10 km v.n.v. om Stockholms
centrum; 0,75 km2, allt land; 2,068 inv. (1948). —
Namnet har tidigare burits av en by. Förra leden
är en form, kanske gen. plur., av fsv. fly, (gung-)
fly, senare leden är plur. stadha av stadh, ställe,
gård. Se G. Linde i ”Namn och bygd”, 1946, sid.
aoi. 1375 skrevs namnet* in flyastum (dat.). P.;Er.
Flytande bränsle, se Bensin, Bensol, Bentyl,
Brännoljor, Fotogen, Förbränningsmotor,
Motorbränslen och Oljeeldning.
Flytande fabrikation, se Flytande tillverkning.
Flytande fenol, kem., se Fenoler.
Flytande harts, se Sulfatsåpa.
Flytande helium, flytande luft, flytande väte.
Alla gaser ha visat sig kunna kondenseras. Först
sökte man uppnå detta enbart genom
användning av höga tryck, senare genom samtidig
komprimering och avkylning. På så sätt var det
möjligt att kondensera de flesta gaser (M.
Fa-raday m.fl.). Då de återstående under lång tid
motstodo varje kondensationsförsök, ansågos de
ej vara kondenserbara och kallades därför
”permanenta” el. inkoercibla gaser. Slutl. visade det
sig dock under särskilda betingelser (avkylning
under den s.k. kritiska temp.) vara möjligt att
bringa även dessa i flytande form (först syre av
L. Cailletet och R. Pietet, 1877). Numera
användas för kondensering av de ”permanenta”
gaserna huvudsaki. 2 metoder. Enl. den ena
åstadkommes avkylning, därigenom att en vätska
genom minskning av trycket övèr densamma
bringas till kraftig avdunstning, varvid värme
bindes. Den härigenom åstadkomna
temp.-sänk-ningen utnyttjas till kondensering av en annan
gas o.s.v., och genom lämpligt val av en serie
successivt mera svårkondenserbara gaser är det
möjligt att åstadkomma mycket låga temp. Den
andra metoden grundar sig på användningen av
Joule-Kelvineffekten. C. v. Linde har utnyttjat
denna metod för att framställa flytande luft i
större mängder, och detta förfarande
möjliggjorde även vätets (Dewar, 1898) och heliums
(Ka-merlingh-Onnes, 1908) kondensering. —
Flytande luft, som huvudsaki. utgöres av en
blandning av flytande syre och flytande
kväve, vilka i rent tillstånd och vid normalt
tryck ha kokpunkt 183°, resp. 195^7, är en färglös,
vid ung. —1900 kokande vätska (vid 760 mm tryck).
Den tillverkas numera industriellt i stor skala för
framställning av syre och kväve (samt ädelgaser),
vilka ur densamma kunna erhållas genom
frak-tionerad destillation. Den användes även för
tillverkning av det kraftiga sprängämnet oxylikvit.
— Flytande väte är en vattenklar vätska,
som kokar vid —252°® under normalt tryck.
Minskas trycket, sjunker temp. till —259°, då
vätet stelnar. — Flytande helium, en klar,
färglös vätska, har av alla vätskor den lägsta
kokpunkten, —268^9 vid normalt tryck. Genom
hastig avdunstning kan temp. sänkas till —272%
varvid kristallisation inträder. Att bringa helium
i flytande form är synnerligen svårt och
kostsamt. Vid framställningen måste man förkyla
med flytande väte. — De på detta sätt
åstadkomna låga temp. ha stort experimentellt
intresse, emedan vid dem synnerligen egenartade
fenomen uppträda (se Debye och Supraledning). För
undersökningar av dessa förhållanden är framför
allt köldlaboratoriet i Leiden berömt. Flytande
luft har mångsidig användning inom
experimen-talfysiken som gasreningsmedel och för att
åstadkomma högvakuum. , Re
Flytande karbolsyra, kem., se Fenoler.
Flytande kristaller, begrepp, infört av O.
Leh-mann 1894 för att beteckna vissa organiska ämnen,
som representera övergångsformer mellan rena
vätskor och typiska kristaller. Molekylerna ligga
orienterade i vätskan i vissa riktningar. F. sakna
kristallytor men äro optiskt anisotropa, d.v.s. hä
olika optiska egenskaper i olika riktningar,
varigenom ljusbrytningsfenomen uppträda och vätskan
verkar grumlig. F. ha ofta en definierbar
”smält-punkt”, då lösningen klarnar.
Flytande kväve, Flytande luft, se Flytande
helium etc.
- 1095 —
— 1096 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
