Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flytande statsskuld, ofonderad statsskuld - Flytande syre - Flytande tillverkning - Flytande trädgårdar - Flytande vara - Flytande väte - Flytbarhet - Flytblad - Flytbro - Flytdocka - Flytdräkt - Flytgräns - Flytjord - Flytmetod för anrikning av malmer - Flytmina - Flytmossa - Flytning - Flytpulverprocesser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYTPULVERPROCESSER
Flytande statsskuld, ofonderad
statsskuld, se Statslån.
Flytande syre, se Flytande helium etc.
Flytande tillverkning, tillverkningsgång, vanl.
definierad som ”en i rummet fortskridande,
tidsbestämd tempoföljd utan luckor”. F. kännetecknas
av en ofta maskinellt fixerad arbetstakt el.
arbets-rytm och av att produkten icke i någon väsentlig
omfattning mellanlagras under sin passage längs
produktionskedjan. Man skiljer mellan f.,
anpassad för verkstadsfabrikation, och f., inrättad för
gruppfabrikation. Vid
verkstadsfabrikation äro i fabriken likartade maskiner
sammanställda, t.ex. en avd. för borrning och en annan
för svarvning, varvid godset tillnärmelsevis
kontinuerligt går från maskin till maskin, sålunda ofta
flera gånger mellan nämnda avd., dock utan att
hopas på vägen. Vid gruppfabrikation
anordnas i stället maskinerna i tempoföljd,
varigenom transportvägen förenklas. Mest renodlat
framträder gruppfabrikationen, då den
kombineras med det ”löpande bandet” i bildlig el. reell
bemärkelse. — Vad man vinner med f. är i) kort
genomloppstid, 2) förenklad arbetsledning, 3) hög
utnyttjning av verkstadsytan, 4) möjlighet att
använda lägre kvalificerad arbetskraft, 5) ofta en
reduktion av arbetstiden genom inövning av rutin.
Som olägenheter gälla 1) monotont arbete, 2)
beroendet av perfekt materialtillförsel, 3)
svårigheterna att ändra produkten. F. fordrar ytterst
noggrann planläggning samt stor och tillnärmelsevis
konstant omsättning. I större skala började f.
tillämpas i slutet av 1800-talet vid
Chicago-slakte-rierna i USA; inom automobilindustrien först av
H. Ford o. 1913. Mellan f. och
seriefabrikation* existera självfallet övergångsformer. — Jfr
Industriell organisation och Rationalisering. A.Lg.
Flytande trädgårdar, se Chinampas.
Flytande vara, handelsv., vara, som vid
köpeavtalets ingående befinner sig inlastad å fartyg. Jfr
Rullande vara.
Flytande väte, se Flytande helium etc.
Flytbarhet, ett fartygs förmåga att hålla sig
flytande, sedan någon del av detsamma blivit
vat-tenfylld. F. är beroende dels av fartygets
uppdelning i vattentäta avdelningar, dels av det s.k.
re-servdeplacementet el. volymen av fartygskroppen
ovan lastvattenlinjen och dels av överbyggnaders
beskaffenhet och storlek.
Flytblad, en hos vissa vattenväxter (näckros,
nate, vattenpilört, sjönöt, dyblad m.fl.)
förekommande bladtyp, med simmande bladskiva av
merendels cirkelrund, sköldformig, njurlik el.
rom-bisk form, i regel hel bladkant, stora luftrum i
grundvävnaden samt endast på ovansidan
förekommande klyvöppningar. Hos vissa igelknopparter
och en del gräs förekomma långa, jämnbreda f.
Flytbro, brobyggnad med flytande underrede,
ant. i form av pontoner* (p o n t o n b r o) el.
byggt av stockar (flottbro). Ehuru flottbroar
alltjämt existera, tillhöra de väsentligen en
svunnen epok, under vilken de representerade den
enda praktiska möjligheten att överbygga större
vattenbredder. Liknande gäller även pontonbroar,
vilka dock inom militärväsendet (där de handhas
av ingenjörtrupperna) äro av väsentlig betydelse
för säkrandet av förbindelser. För civilt bruk
användas pontonbroar endast i ringa utsträckning
på gr. av att underhållskostnaderna i regel
bli mycket höga. Sveriges på sin tid största
pontonbro, över Tranebergssund i Stockholm,
nedmonterades 1935. A.Lg.
Flytdocka, sjöv., se Docka.
Flytdräkt, sjöv., se Bärgningsredskap.
Flytgräns. 1) Geol., enl. Atterberg gränsen mellan
den plastiska och svårflytande (grötartade)
konsistensen hos en lera; uttryckes i viktsdelar vatten
pr 100 d. torr lera. En lera med svårflytande
konsistens har vid f. så hög vattenhalt, att
materialet ej behåller en yttre, påtvingad form utan
flyter ut under tyngdkraftens inverkan. — Litt.:
G. Ekström, ”Klassifikation av svenska
åkerjordar” (1927).
2) Tekn. F., s t r ä c k g r ä n s, se Hållfasthetsprov.
Flytjord, geol., se Jordflytning.
Flytmetod för anrikning av malmer,
se Flotation.
Flytmina, sjökrigsv., se Mina.
Flytmossa, art av släktet Drepanocla’dus*.
Flytning. 1) Med., en stegrad avsöndring från
någon av kroppens slemhinnor, t.ex. slidan el.
urinröret. F. förekommer även från fistlar och från
örat vid inflammation el. eksem i detta organ. F.
beror i de flesta fall på en katarr el. inflammation;
från slidan kan den dock förekomma även utan
en sådan, beroende på nervösa el. konstitutionella
orsaker. Vid menstruationsperioderna är f. vanlig,
även hos friska kvinnor.
2) Veter., i allm. ett sjukligt fenomen, som
förekommer i samband med fistelbildningar samt med
sjukdomar i en hel del organ, vanl. ögon, öron och
könsorgan. Särsk. de senare äro hos husdjuren
säte för sådana sjukdomar, som framkalla f., vilka
alltefter de orsaker, som ligga till grund för
desamma, kunna vara av olika natur, slemmiga,
blodiga el. variga, luktlösa el. stinkande o.s.v.
Behandlingen av f. sammanfaller med behandlingen
av grundlidandet.
Flytpulverprocesser, kemiska processer, som
genomföras i en gas- (el. ång-) ström, i vilken
ett finfördelat pulver hålles svävande. I
reak-tionskärlet, vanl. en ugn, inblåses gasströmmen
nedtill med sådan hastighet, att det där
befintliga el. samtidigt inblåsta pulvret hålles svävande
(flytande) i gasströmmen och virvlas omkring,
så att reaktionsblandningen liknar en kokande
vätska. Vanl. är pulvret en katalysator, som har
uppgiften att påskynda en reaktion i
gasströmmen (gasblandningen). Avsikten är att erhålla
så stor kontaktyta och så många
kontakttillfällen som möjligt, vilket effektivast uppnås med
finpulveriserade ämnen, som virvlas omkring av
den genomströmmande gasen. I kontinuerliga
processer kan katalysatorn följa med
gasströmmen, avskiljas, regenereras och åter införas i
processen. Gasen, som i detta fall utgör
reaktionsprodukten, behandlas sedan vidare,
exempelvis genom kondensation och destillation. Detta
är den äldsta formen av f., som användes vid
katalytisk krackning av oljor i petroleumindustrien.
I andra processer utgör pulvret
reaktionsprodukten, som tillvaratas, exempelvis vid bränning av
kalk. F. kunna användas för mångahanda
kemiska reaktioner mellan ämnen i gasform och fast
— 1097 —
— 1098 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
