Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fläkt - Fläktharpa - Fläktvanna, fläktharpa - Fläkt örn, heraldisk örn - Fläns - Flänskoppling - Fläsk - Fläskbagge - Fläskhare, Fläskkarré - Fläskänger, fläskbagge - Flätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLÄTORNAMENT
ken, använder man hellre benämningarna axial-,
resp, centrifugal-k ompressorer. Jfr
Kompressor och Ventilator. — Inom lantbruket har
f. särsk. under senare år fått en mångsidig
användning. Utom i rensningsmaskiner (se
Fläkt-vanna och Rensning) användes f. numera i stor
utsträckning för transport av agnar, hö, halm,
säd, frövaror m.m. Moderna tröskverk äro t.ex.
ej sällan utrustade med f., varigenom de olika
slutprodukterna i långa ledningar av plåtrör föras
direkt till lagerlokalerna. Även för konstgjord
torkning av lantbruksprodukter, stundom genom
varmluft, har f. kommit till användning. A.Lg.
Fläktharpa, lantbr., se Fläktvanna.
Fläktvanna, fläktharpa, lantbruksredskap
för luftning och rensning av frö och säd.
Rensningen verkställes genom att fallande säd el.
frövara från sidan utsättes för en genom en fläkt
åstadkommen luftström. Härigenom blåses damm,
agnar, stråstumpar och omatade el. dåligt matade
kärnor och frön bort och uppfångas i olika fack,
beroende på hur starkt dessa föroreningar
påverkats av luftströmmen.
Fläkt örn, heraldisk örn, framställes
alltid uppflygande med utspända vingar och åt
sidorna utsträckta fötter och huvud i profil åt h. Om
i en vapenbeskrivning endast talas om örn, förstås
härmed en f. Jfr Dubbelörn.
Fläns (av eng. flange), utstående krage el. kant på
rör, axlar etc., vanl. anbragt vinkelrätt mot
längdriktningen hos röret o.s.v. En skarvfläns på
ett rör består av en i regel svarvad
ring, som lödes, svetsas, pressas el.
gängas fast på röränden.
Blind-fläns el. bottenfläns är en
liknande rörfläns ehuru utan
ge-nomgångsöppning. Kylflänsar
på rör kunna vara spiralformigt
upplindade på högkant el. löst
påträdda och därefter fastgjorda
genom uppdorning av röret el. slutl.
gjutna i ett stycke med detta
(gjutna kamflänsrör). H j u 1 f 1 ä n s
är den styrande kammen på t.ex. järnvägshjul.
— Till f. räknas även sådana utstående kanter
el. skarpa veck på ett plåtarbete, som tjäna till
att öka förstyvningen el. öka ytan till
förbättrande av värmetransporten från el. till
omgivningen. A.Lg.
Flänskoppling, tekn., se Axelkoppling, sp. 982.
Fläsk, generell benämning på svinkött.
Utstyc-kade sidpartier av svinet kallas sidfläsk. Fett f.
med insprängt magert kött kallas marmorerat el.
randigt f. F. säljes saltat, lättsaltat och rökt.
Bacon* är skivat, lättsaltat. rökt f. Det salta f.
urvattnas och kokas till rotmos el. ärtsoppa, det
lättsaltade och rökta f. stekes och serveras med
bruna bönor, stuvade grönsaker etc.
Fläskbagge, zool., se Fläskänger.
Fläskhare, Fläskkarré, kok., se Karré.
Fläskänger, fläskbagge, Dermes’tes
larda’-rius, en till fam. ängrar hörande skalbagge av 7—8
mm längd. Kroppen är långsträckt oval, täml.
kullrig samt kort och tätt luden. Antennerna äro
korta och klubblika. Benen, som ha 5-ledade
fötter, kunna i likhet med antennerna indragas och
hållas tätt tryckta till kroppen, när djuret oroas
Sektion av
blindfläns.
Fläskänger.
(skyddsmedel).
Färgen är svart, med ett
askgrått,
svartprickigt tvärband på
täckvingarnas bas.
Larven är långsträckt,
brun, undertill vit,
beklädd med långa
borst. Den lever
liksom skalbaggen av
animaliska ämnen
och förekommer
allmänt inomhus, där i
sht larven ofta gör
svår skada på
pälsverk, yllevaror m.m.
— Ett ej mindre
svårt skadedjur på
alla slags djurämnen
är den närstående pälsängern el.
pälsbaggen, Dermestes (AttagYnus) pelVio, som är något
mindre och till färgen svart med en vit prick i
mitten av varje täckvinge. S.Bgtn.
Flätning, bland allmogen brukad textilteknik,
som utföres på en vävnads varptrådar, ant. med
dem, som i början el. slutet av väven aldrig haft
inslag, el. på upprepad varp, vars trådar flätades
i tre- el. fyrflätning. Treflätning begagnades i de
sydliga landskapen och visar stark frändskap med
den knypplade 1500-talsspetsen (även knyppling på
varp kan förekomma, jfr Spetsar). Fyrflätning
utövades i de mell. och n. landskapen upp till
Jämtland och liknar den gamla ”sprängningen”*
(även sprängning kan utföras på varp). F.
begagnades som dekorativ frans på dukar, handkläden,
lister m.fl. linneföremål. Ang. f. av band se Band 6).
— Jfr Korgflätning. — Litt.: A. Branting,
”Knyt-ning, knyppling och sprängning” (i ”Fataburen”,
1907); M. Collin, ”Den äldsta kända f.” (därst.
1922); A. Petersson-Berg, ”Fransflätning” (1923);
E. v. Walterstorff, ”Textilt bildverk” (1925). L
Flätornament, konsthist., se Bandflätning.
Frans i fyrflätning. Älvdals hd, Värmland.
— 1109 —
— nio —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
