Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fogelberg, Bengt - ab. Fogelfors bruk - Fogelklou Norlind, Emilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOGELKLOU NORLIND
B. E. Fogelberg: Oden. Marmor. Nationalmuseum,
Stockholm.
der resten av hans liv. Hans första mera
betydande arbeten, ”Mercurius Argusdödaren” (1825),
”Amor i snäckan” (1824) och den mjukt graciösa
lilla marmorstatyn ”Paris med äpplet” (s.å.;
Nationalmuseum) förena franskt behag med intryck från
Thorvaldsens klassicism. Modellen till Gustav
Vasas byst vid Uppsala slott bildar upptakten till
den produktion, som framför allt är förknippad
med F:s namn, monumentalskulpturerna med
nordiska ämnen. 1828 fick F. av konungen beställning
på Odens staty i marmor. F. frångick sitt
ursprungliga förslag med den tronande Oden och
utförde på konungens önskan asaguden i stående
ställning, ”som härgud skådande från någon
bergstopp in uti det gamla Skandinavien”. Som yttre
förebild hade F. valt den kapitolinske Mars. Vid
F:s hemkomst 1831 väckte statyn stor hänförelse.
Trots detta fick F. vänta ännu ett årtionde på
beställningen av de båda återstående gudarna.
Under väntetiden utförde F. en kolossalstaty i
marmor av Karl XIII, beställd av Karl Johan (1833;
nu i Exercishuset på Skeppsholmen), samt skisser
till en rad kungastatyer, vidare ett antal verk med
klassiska ämnen, ss. ”Apollon med cittran” (1838;
Nationalmuseum), ”Venus med äpple” (s.å.;
Nationalmuseum) och ”Amor och Psyche” (utförd i
marmor av J. P. Molin, Göteborgs konstmuseum).
1839 kom så beställningen på ”Tor” och ”Balder”,
som fick ersätta Frej. Statyerna blevo färdiga
1844. Vid sitt besök i hemlandet följ, år mottog
F. beställning på de 3 monumentalstatyerna av
Birger Jarl och Karl XIV Johan för Stockholm
samt Gustav II Adolf för Göteborg. På nedresan
till Rom besökte F. Tyskland och Paris och erhöll
närmare kontakt med de realistiska tendenserna i
samtida skulptur, vilka f.ö. redan gjort sig
gällande t.ex. i F:s ”Tor”. — F:s personliga egenart
bryter först fram i gestalten Tor, och efter
beröringen med realismen blev F. med de senare
monumentalverken vår förste möderne bildhuggare.
Till lynnet var F. skygg och tillbakadragen och
hade föga beröring med den kring Byström
samlade svenska konstnärskolonien i Rom. — F. var
även intresserad arkeolog och uppträdde t.o.m. som
förf, av ett vetenskapligt arbete på området. 1833
hade F. utnämnts till v. prof, och 1839 till prof,
vid Konstakad. men tjänstgjorde aldrig. — Litt.:
C. Leconte, ”L’æuvre de F.” (1856); J. Bottiger,
”B. E. F.” (1880); R. Josephson, ”F:s nordiska
gudar” (i ”Nationalmusei årsbok”, 1922). G.V.
ab. Fogelfors bruk, Fågelfors, grundat 1875,
bolag 1916, driver sågverk, hyvleri, snickeri- och
trähusfabrik vid Fågelfors (Kalmar län).
Årsproduktionen av sågade och hyvlade trävaror uppgår
till 1,500 stds; årligt tillv.-värde av snickerier och
trähus c:a 2,8 mkr. Antal industriarb. 180.
Fogelklou Norlind, Emilia Maria,
författarinna (f. 20/7 1878), fil. kand, i Uppsala 1906, teol.
kand. 1909 (den första svenska kvinna, som avlagt
denna examen), lärarinna på skilda orter 1899—
1923, då hon tog avsked som lektor vid
folkskole-seminariet i Kalmar för att helt ägna sig åt
författarskap och föreläsningsverksamhet (bl.a. vid
Stockholms högsk.). F. erhöll 1932 Samfundet De
nios pris och blev 1941 teol. hedersdr vid Uppsala
univ. F:s litterära produktion omfattar ett 30-tal
större och mindre arbeten, där det psykologiska
intresset blivit alltmer förhärskande. Hennes
författarskap utmärkes av intuitionens djup och
utpräglat sinne för nyanser och har stundom
skönlitterär anstrykning.
Vakenheten för nya
strömningar kom
henne att tidigt
uppmärksamma psykoanalytisk
litteratur och införa
en del av dess
synpunkter i svensk
pedagogik liksom i sina
sociologiska skrifter
(”Samhällstyper och
medborgarideal”, 1926,
”Skolliv och själsliv”,
1927, ”Samarbetets
psykologi”, 1929, 2
uppl. 1932, ”Vad man
tror och tänker inom svenska folkrörelser”, 1934,
”Bortom Birgitta”, 1941). Av rent uppbygglig
karaktär är ”Allvarsstunder” (2 bd, 1903—13, 2/3
uppl. 1913—21). F :s kyrkohistoriska arbeten, i lika
hög grad religionspsykologiska, bygga på
vittomfattande källstudier och behandla företrädesvis
medeltida ämnen samt kväkarrörelsen (”Birgitta”, 1919.
— 1129 —
— 1130 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
