Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEK
finnas 12 centralbibi.). En ny författning, som
antogs 1947 och beräknas träda i kraft 1949,
stadgar obligatoriska f. — Under 2:a världskriget
förstördes 50 f. och c:a 200 skolbibl. i Nordnorge.
Norges och länge Nordens förnämsta stadsbibl.
var Det Deichmanske bibi, i Oslo (skänkt till
staden 1780, reorganiserat 1898, över 350,000 bd samt
en årlig utlåning om c:a 700,000 bd). Stadsbibl.
i egna byggnader finnas i Bergen, Fredriksstad
o.s.v. 1945/46 utlämnades 3,3 mill. lån vid 1,056 f.,
som hade ett bokbestånd av 2,2 mill. vol.
Statsanslaget 1948/49 beräknas till 1,1 mill. nkr.
De första kända allmoge-bibl. i Finland
började sin verksamhet o. 1804. Ett visst uppsving
fick verksamheten på 1840—50-talen, men den tog
verklig fart först efter självständighetsförklaringen.
Staten anvisade understöd och tillsatte (1920) en
särskild bibl.-byrå. Gällande bibl.-lag trädde i
kraft 1929, reviderad 1941. De finska f. gjorde
stora förluster under 2:a världskriget och lida brist
på böcker, lokaler etc. Ett betänkande om
centralbibi. 1938 hann icke förverkligas före kriget.
Av stadsbibl. är Helsingfors det största (egen
byggnad från 1880, 22 filialer) med ett
bokbestånd om 350,000 bd (1947) och en årlig utlåning
om 1 mill. bd. Tammerfors stadsbibl. har en
vacker nybyggnad. För 1946 redovisa 573 bibi.
2,5 mill. böcker och 4,4 mill. lån. Antalet
låntagare var c:a 300,000.
I Sverige ha f. kyrkligt ursprung. Som
föregångare till de moderna f. kunna betecknas
dels de kyrkliga boksamlingarna, som utlånades
av prästerna under början av 1700-talet, dels den
lånebibl.-rörelse, som på 1750-talet framväxte som
en gren av bokhandeln. Den första kända
notisen om ett bibi, av f.-natur är från Lekeryd i
Småland 1800. 1828 föreslogs i riksdagen, om
än förgäves, statsunderstöd till
sockenbibliotek. Kort därefter, på 1830- och 1840-talen,
startades av Föreningen till spridande av nyttig
folkläsning i Karlstads stift efter engelska
förebilder en livlig sockenbibl.-rörelse i Värmland.
Verksamheten, vars drivande krafter voro
prästerna, omfattade det stora flertalet socknar inom
landskapet. Föreningen utgav bl.a. 1836 en
mönsterförteckning över böcker. I enlighet med
tidens rationalistiska kynne lades i denna liksom
vid bokinköpen till bibi, stor vikt vid å ena
sidan den moraliserande litteraturen och å den
andra arbeten i lanthushållning, under det att
t.ex. den rena skönlitteraturen sköts i
bakgrunden. Redan vid denna tid påträffas ansatser till
ordnat gemensamt studiearbete med högläsning
och diskussioner i anslutning till bibi. I 1842
års folkskolestadga föreskrevs skyldighet för
prästerskapet att uppmuntra till inrättande av
sockenbibi, ”för underhållande av de i skolan
förvärvade kunskaper och synnerligen för
befrämjandet av en sann kristelig bildning”. Även
om folkskolestadgans föreskrifter ej fingo större
omedelbar påföljd, hade man ett par årtionden
senare hunnit så långt, att mer än halva antalet
socknar hade bibi. (1868 var antalet 1,437). Länge
gick bibl.-verksamhetens utveckling parallellt med
folkskolans. Bl.a. fingo, när folkskoleinspektionen
på 1860-talet infördes, inspektörerna skyldighet
att inspektera sockenbibi. Förespråkare för en
friare bokinköpspolitik i bibi, läto vid denna tid
höra sig (”vad som duger för s.k. bildade läsare
i allm., bör ock duga för allmogemannen och
arbetaren”, P. A. Siljeström). Det skulle
emellertid dröja länge, innan en allmännare
omläggning av inköpsprinciperna ägde rum. Den
stagnation i utvecklingen, som på 1870-talet var
påtaglig, hade säkerligen delvis sin förklaring i att
bibi, ofta vid sina inköp ej följde med sin tid.
Först med den i samband med industrialismens
införande fortskridande demokratiseringsprocessen
i samhället mot 1800-talets slut fick
bibl.-rörel-sen ny vind i seglen. Den verksamhet, som nu
kom till stånd, var framför allt koncentrerad till
städerna och åsyftade i första rummet att
tillgodose dessas bildningstörstande arbetarklass.
I spetsen för utvecklingen gick vid denna
tidpunkt ett och annat föreningsbibliotek
och donationsbibliotek i de större
städerna. Till dessa hörde Dicksonska f. i
Göteborg, som grundlädes 1861 efter engelsk förebild
och som fick sin egen byggnad 1897, den första
f.-byggnaden i Norden, samt
Folkbildningsförbundets f. i Stockholm (från 1900). Stor
betydelse fingo vissa arter av f., som koncentrerade
sin verksamhet till bestämda sociala skikt el.
intresseriktningar. Hit höra arbetarbibl. (av vilka
minst ett 50-tal tillkommit före 1912, bl.a.
Stockholms arbetarebibi., grundat 1882). Vid samma
tid tillkommo också åtskilliga nykterhetsbibl.,
framför allt tillhörande Goodtemplarorden,
anknutna till den vid denna tid grundade
studie-cirkelrörelsen. Redan från första början
uppställde studiecirklarnas bibi, för sig målet
att ej blott anskaffa den litteratur, som
erfordrades för studiecirklarnas arbete, utan också till
en viss grad fylla uppgiften som allmänna f.
1902 inrättades det första studiecirkelbibi,
tillhörande Goodtemplarorden. Efter grundandet av
Arbetarnas bildningsförbund* 1912
reorganiserades åtskilliga av de gamla
arbetarbibl. och skapades ett stort antal nya i
anslutning till förbundets studiecirkelverksamhet.
Senare ha förbund för bedrivande av
bibl.-verksam-het i anslutning till studiecirkelarbete grundats
bl.a. inom olika nykterhetsförbund (IOGT,
Na-tionaltemplarorden, Sveriges blåbandsförening),
jordbrukarsammanslutningar
(Jordbrukareungdomens förbund, Svenska landsbygdens
studieförbund) samt religiösa sammanslutningar (Sveriges
kyrkliga studieförbund, Frikyrkliga
studieförbundet m.fl.). — Från 1890-talet spelade ganska
länge studentföreningarna Verdandi och Heimdal
en viktig roll, ej minst genom av dem utgivna
bokkataloger.
1905 hade intresset för f.-verksamheten hunnit
sprida sig i så vida kretsar, att man lyckades
utverka de första statsunderstöden
(maximum 75 kr, första året sammanlagt 32,000 kr
till 634 bibi.). Ända från denna tid har man
kunnat konstatera en ständig utveckling på
f.-området. Av största betydelse för uppsvinget
har varit inflytandet från de anglosaxiska public
libraries. Starka impulser därifrån kommo till
Sverige under 1900-talets första decennier direkt
samt genom Danmark och Norge. Vad man vid
studiet av föregångsländernas f. framför allt fäste
— 1147 —
— 1148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
