Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEK
sig vid, var bibl:s allmänna syftning att
tillgodose alla arter av studie- och läsintressen (utom
de rent vetenskapliga), deras ändamålsenliga
lokaler, användandet av bibl.-utbildad arbetskraft
med bibl.-arbete som huvudsyssla, de nya
praktiska arbetsmetoderna, öppna hylluppställningen,
barnavd., bibl.-arbetets anknytning till
bildnings-arbete i alla former, till skolorna o.s.v. Det ena
bibi, efter det andra organiserades i mer el.
mindre nära anslutning till de främmande
förebilderna. Bland de svenska föregångsbibl. vid
denna tid märkas Stockholms barn- och
ung-domsbibl. och Gustav Vasa församlingsbibl. Den
allra största betydelse för denna utveckling fick
Statens understödjande verksamhet. 1912 infördes
väsentligt gynnsammare villkor för
statsunderstödens utgående. Understöd skulle utgå ej blott
som tidigare till egentliga f. (med högst 400 kr
under förutsättning av lika stort lokalt anslag)
och till skolbibl. (med högst 150 kr under
samma villkor), utan också till studiecirkelbibl.,
anknutna till stora riksförbund (med högst 400 kr,
under förutsättning att från annat håll för böcker
o.s.v. anskaffats minst dubbla beloppet). Redan
första året uppgingo understöden till nära 100,000
kr och hade 15 år senare (1927) stigit till nära
V2 mkr. Samtidigt med regleringen av
statsunderstöden tillsattes två bibliotekskonsulenter*.
Organisatoriskt voro nyheterna under
1920-ta-let ej stora: sjukhusbiblioteken erhöllo
möjlighet till statsunderstöd (med högst 1 kr pr
sängplats under förutsättning av lika stort lokalt
tillskott), en bibl.-verksamhet vid marinen
organiserades, och en central för bibl.-verksamheten
i landets nordligaste trakter (Tornedalen)
ordnades. — Under tiden utvecklades f.-rörelsen ganska
kraftigt. Antalet bibi, ökades väsentligt (från
I9I3 552 823 studiecirkel-bibl., som utläm-
nade 550,000, resp. 167,000 lån, till 1927 1,206,
resp. 3,498 bibi, med 2,735,000, resp. 1,160,000
lån). Bokbeståndet undergick också en ofta
mycket välbehövlig modernisering. Resurserna voro
emellertid i regel alltför små för att tillåta en
verkligt effektiv lösning av bibl.-frågan. Detta
gällde städerna, vilkas bibi, hade otillräckliga
bokanslag och lokaler och som sällan hade
personal med bibl.-arbete som huvudsyssla, men
det gällde i minst lika hög grad landsbygden,
där frånvaron av varje påbyggnad på de lokala
bibi, omöjliggjorde en kraftigare utveckling. En
kommitté tillsattes med uppgift bl.a. att
framlägga förslag till förändrade grunder för statens
understödjande av f. (de s.k. Folkbildning
s-sakkun n ig a). Folkbildningssakkunnigas
förslag (av 1923) lades till grund för en
proposition, som ledde till reglering av
statsunderstöden vid 1929 års riksdag (SFS 15/30). Understöd
utgår enl. den nya författningen till kommunala
och med dem likställda f. (ett i varje borgerlig
kommun, ev. med filialer) med dels ett
grundunderstöd efter fallande skala (100—50 °/o av
tillskottet från andra håll), dels i vissa fall
till-läggsunderstöd (för läsrum och handbokssamling
och för lön till kompetent bibl.-personal, till
belopp så avpassade, att det samlade understödet
uppgår till högst samma summa som
ortsbidra-get). Dessutom utgår understöd enl. i huvudsak
samma grunder till bibi., anslutna till
riksförbund för f.-verksamhet i sammanhang med
studiecirkelarbete (dock endast om de äro anslutna
till riksförbund med minst 20,000 medl.).
Maximum för samtliga bibi, i en kommun är 10,000
kr, varav det kommunala el. därmed likställda
bibi, har ”förmånsrätt” till 7,000 kr, alla
studiecirkelbibl. sammanlagt till 3,000 kr. För att
undvika onödig splittring i bibl.-arbetet har
föreskrivits minst två sammanträden åri. mellan
bibliotekarierna vid alla statsunderstödda f. i en
kommun. En synnerligen viktig nyhet var
beslutet att inrätta centralbibliotek* i rikets
samtliga län. Efter danskt mönster utgår
central-bibl.-anslag (sedan 1947 högst 25,000 kr årl.) till
stadsbibl., som åtaga sig att inom resp, län
”supplera de lokala bibl:s arbete genom direkt
och kostnadsfri utlåning av böcker, som behövas
i studiesyfte, genom utsändande av
vandrings-bibl. och genom bibl.-teknisk vägledning”. Som
centralbibi, fungera stadsbibl. i Lidingö, Uppsala,
Eskilstuna, Jönköping, Kalmar, Visby,
Karlskrona, Kristianstad, Malmö, Halmstad, Göteborg
(Dicksonska f.), Borås, Karlstad, Örebro, Falun,
Gävle, Härnösand, Östersund, Umeå och Luleå,
stifts- och landsbibl. i Linköping och Skara.
Genom centralbibi, utsändes 1947 c:a 3,600
vandrings-bibl. (med c:a 5,000 låntagare och 200,000 lån). I
län, där centralbibi, inrättats, inspekteras f. av
centralbibliotekarien. Statsunderstöden utdelas av
Skolöverstyrelsen.
1930-talets första hälft kännetecknas å ena
sidan av ökad lånefrekvens, å andra sidan av
betydligt reducerade anslag till följd av den
ekonomiska krisen. Med budgetåret 1936/37 upphörde
reduktionen av anslagen, men någon fullständig
återhämtning hann aldrig äga rum, innan det nya
krisläget vid 1940-talets början inträdde.
Utlåningen stegrades kraftigt, i städerna sommaren
1940 med 25 °/o. Bibliotekens utveckling
hämmades av ekonomiska svårigheter, brist på
arbetskraft och byggnadsrestriktioner.
1940 fastställdes bestämmelser för
statsunderstöd till truppförbandsbibl. (högst 1,500 kr pr
förband årl.). Vid krigsutbrottet organiserades,
till en början på frivillig väg, en omfattande
bibl.-verksamhet för de i fält förlagda trupperna
(673,000 lån 1942—45). Under 1940-talet har
Svenska sjömansbibl. reorganiserats och verksamheten
vid sjukhus och fängelser kraftigt främjats. 1948
upprättades ett centralbibi, för
tuberkulossjukhusen.
Med bibi, -verksamhetens ökade omfattning ha
författningens bestämmelser i flera hänseenden
blivit föråldrade. 1946 tillkallades särskilda
bibl.-sakkunniga för att verkställa en utredning av
bibl.-författningen.
Genom de ökade statsunderstöden har på
åtskilliga håll en synnerligen välbehövlig
reorga-nisation av f. kunnat igångsättas. I betydligt
ökad utsträckning har anställts personal med
bibl.-arbete som huvudsyssla (se
Bibliotekskur-ser). De minsta städerna med 1 anställd med
bibl.-arbete som huvudsyssla äro några städer
med 5,000—8,000 inv., de minsta med 2 helt
tjänstgörande äro ett par städer med c:a 10,000
inv. Bokbeståndet har ofta moderniserats. Detta
—■ 1149 —
— 1150 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
