Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKHÖGSKOLA
i Rödding, upprättade strax n. om den nya
gränsen f. i Askov. Vid dessa och åtskilliga andra
skolor kunde eleverna vid varje kurs snart
räknas i hundratal. Askov kom efter hand under
Schröders skickliga ledning att lägga sin
undervisning på ett högre plan än övriga f. och blev
närmast en överbyggnad på dessa med 3
årskurser, den sista även avsedd för utbildning av
lärare vid f.
Grundtvigs f.-program med Kolds praktiska
utformning var länge nästan allenarådande inom
Danmarks f. Historia, nordisk mytologi och
diktning voro de främsta läroämnena, och inom
metoden dominerade föredraget. Efter hand
kom-mo dock andra läroämnen till sin rätt.
Moders-målsundervisningen blev väl tillgodosedd, och
handledning i praktiska ämnen har man ej heller
avvisat. Jordbruksundervisning, stundom även
annan yrkesundervisning, ingår ej sällan i
programmet, särsk. vid de mindre skolorna. Den
fysiska fostran har f. främjat genom införande
från Sverige av Lings gymnastik, vilken i sin
danska form blivit långt mer populär än i Sverige,
genom agitation för frivilliga gymnastikföreningar
och anordnande av särskilda kurser för utbildning
av ledare. — Numera finnas även f. av annan
typ än den grundtvigska. ”Indre Mission” o.a.
pietistiskt färgade kretsar ha upprättat egna f.,
två arbetarfolkhögskolor (i Esbjerg och Roskilde)
stå i nära samband med det socialdemokratiska
partiet; i Helsingör finns Den internationale
Höj-skole, som genom förbindelser med
folkbildnings-organisationer i utlandet, särsk. i England, erhållit
icke så få elever från främmande länder.
De danska f. voro till en början så gott som
alla föreståndarens enskilda egendom. Detta, jämte
den dominerande betydelse föreståndarens
personlighet haft för anslutningen till skolan, har gjort,
att många skolor fått en jämförelsevis kort
livslängd. Inalles ha 160 f. upprättats i Danmark,
men en stor del av dessa ha efter längre el.
kortare verksamhet nedlagts. Antalet statsunderstödda
f. var 1947 55. Flertalet av dessa ägas av
föreningar el. stiftelser. Däremot finns i Danmark
ingen motsvarighet till de svenska, av landstingen
ägda f. — Elevantalet höll sig före 2:a
världskriget vid o. 6,000—7,000 årl. Under kriget blevo
en del skolor urståndsatta att uppehålla sin
verksamhet, och även sedan tyskarna lämnat landet,
voro somliga tagna i beslag som flyktingläger
o.d. Enl. uppgifter för läsåret 1946/47 hade f.
7,269 elever, därav 2,877 manliga och 4,392
kvinnliga. Med undantag för de speciella
arbetarfolk-högskolorna ha de danska f. icke kunnat dra till
sig synnerligen många elever från andra
samhällslager än jordbrukarbefolkningen. Det har dock
visat sig, att stadsbefolkningen livligt intresserat
sig för de korta kurser på en vecka (”8 dage på
höjskole”), som anordnats vid många f. — Danska
staten har från början lämnat ett om ock täml.
sparsamt utmätt understöd till f. Bidraget kan
numera vid en större skola uppgå till något över
10,000 dkr. Anslaget till understöd åt elever är
däremot större än det direkta bidraget till
skolorna. Omkr. V3 av eleverna kunna komma i
åtnjutande av stipendier, vilkas medelbelopp utgör
130—140 dkr. En av regeringen tillsatt inspektör
övar tillsyn över skolorna, vilka i sin
undervisning åtnjuta den största tänkbara
självbestämmanderätt. — Den danska f. har icke blott övat
ett bestämmande, lyckosamt inflytande på
lantbefolkningens andliga kulturståndpunkt. Det
erkännes också allmänt, att det danska jordbrukets
och särsk. lantmannakooperationens höga nivå
varit otänkbar, om icke den andliga uppryckning,
som f. mäktat ge, gått före. Den grundtvigska
andan med sin starka inriktning åt
gemensamhets-liv har berett mark för och gett ett kraftigt stöd
åt den berömda danska andelsverksamheten.
I Sverige kommo f. till stånd i samband
med den begynnande demokratisering av det
svenska samhällsskicket, som kännetecknas av
kommunallagarna av 1862 och
representationsreformen av 1865. Bondeklassen hade genom den
sistn. fått betydligt ökat inflytande inom Staten,
och den nya kommunala självstyrelsen ställde även
högre anspråk än förr på medborgerlig insikt och
ansvarskänsla. Det vaknande behovet av en bättre
medborgerlig utbildning för bondeungdomen tog
sig först uttryck i Skåne, där inom Malmöhus
län Ola Andersson i Nordanå och inom
Kristianstads län prosten C. A. Bergman i Vinslöv och
sedermera riksdagsmannen Sven Nilsson i Everöd
1867 väckte förslag om upprättande av
ungdomsskolor, närmast tänkta som högre folkskolor efter
annan plan än den eljest gällande. Samtidigt gjorde
emellertid red. för ”Aftonbladet”, fil. dr August
Sohlman, den svenska allmänheten bekant med f.
i Danmark, dels genom föredrag inom den
skandinaviska Nordiska nationalföreningen, dels genom
en serie korrespondensart. av tidms till Danmark
utsände medarbetare, O. V. Ålund. Härigenom
föranleddes folkbildningsvännerna på landsbygden
att inrikta sina strävanden på upprättandet av f.
Föreningar bildades bland lantmän för ändamålet,
och så kunde i nov. 1868 3 f. öppnas: H vi lan
i Malmöhus län, ön n es t a ds i Kristianstads
län och Herrestads (sedermera flyttad till
Lunnevad) i Östergötland. Den sistn. tillkom
genom initiativ av Ålund under samverkan med
riksdagsman Jonas Andersson i Häckenäs. 1869
upprättades en f. i Blekinge, och under
1870-talet 23 skolor, av vilka dock några nedlades. Då
de första f. fyllde 25 år, var antalet skolor 26,
efter ytterligare 25 år 52; 1948 var antalet
statsunderstödda f. 70. Flera äro planerade och skulle
ha varit igångsatta, om icke nu rådande
byggnads-svårigheter lagt hinder i vägen.
De flesta svenska f. ha upprättats genom för
ändamålet bildade föreningar. I några län ha
skolor tillkommit genom vederbörande landsting, och
efter hand ha allt flera övertagits av dessa, så
att numera omkr. hälften ägas av landsting. De
övriga tillhöra föreningar el. stiftelser. — Liksom
i Danmark fick f. i Sverige från början utveckla
sig i stor frihet. Här saknades visserligen den
resonansbotten för rörelsen, som
grundtvigianis-men och språkkampen utgjorde i Danmark; den
svenska f. under dess första tid, må särsk. nämnas
och allmänt kulturell linje. Men genom de första
banbrytarnas insats av hänförelse och uppoffrande
intresse kom den dock att få över sig en starkt
ideell prägel. Bland dem, som utformat den
svenska f. ställde sig mera på en medborgerlig
— 1183 —
— 1184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
