Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhushållningsdepartementet - Folkhushållningskommissionen (FHK) - Folkhushållningsminister - Folkhymner - Folkhälsa - Folkhär - Folkhögskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKHÖGSKOLA
departementalstadga av 1947 har F. att handlägga
vissa med rådande utomordentliga förhållanden
sammanhängande ärenden, ss. allmänna riktlinjer
för rikets försörjning med för produktionen el.
befolkningen viktiga förnödenheter, särskilda
åtgärder för övervakningen av prisutvecklingen i
landet samt för reglering av den inhemska
prisbildningen, särskilda åtgärder för reglering av
såväl förbrukning som framställning av vissa
förnödenheter samt särskilda åtgärder för reglering
av landets trafikväsen. I F. handläggas också
ärenden rörande lagstiftning i frågor, som
tillhöra dep:s förvaltningsområde. Organisationen
av F., vars chef i dagligt tal benämnes f o 1
k-hushållningsminister, är relativt enkel.
Statssekreterar- och expeditionschefsämbetena äro
förenade på en hand. Det finns två byråchefer,
av vilka den ene har lagärenden om hand.
Föredragande äro tre. Av dem märkes en för
ut-rikeshandelsfrågor och en för bränslefrågor. Det
finns dessutom en e.o. i:e och en e.o. 2:e
kansli-sekr. och en e.o. registrator. Till F. höra följ,
institutioner m.m.:
Riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap
Statens reservförrådsnämnd
Statens
krigsförsäkrings-nämnd
Statens industrikommission
Statens livsmedelskommission
Statens priskontrollnämnd
Statens bränslekommission
Statens trafikkommission
överrevisionen för
krisförvaltningen
Ordförandena i
kristidssty-relserna.
Anslagen till F. uppföras i riksstaten under n:e
huvudtiteln. F.Lth.
Folkhushållningskommissionen, förk. FHK, en
28/9 1916 tillsatt statlig kommission med uppgift
att handha ransoneringen och försörjningen av
livsmedel under i:a världskrigets sista år.
Allteftersom den tilltagande varubristen försvårade
lösningen av denna uppgift, måste F. utbyggas.
Under 1918 voro 654 personer anställda vid F.
och 2,266 vid de under F. stående 1 i v s m e d e 1
s-styrelserna. I de flesta kommuner funnos
dessutom lokala organ,
livsmedelsnämnder, som bl.a. hade till uppgift att utlämna
korten och att för kommunens räkning anskaffa,
tillvarataga och fördela diverse livsmedel, som
kunde erhållas och erfordras för ortens
behov. Då F. måste använda en mängd oerfaren
personal, var det oundvikligt, att dess verksamhet
gav upphov till åtskillig kritik. — Sedan
varubristen upphört, avvecklades F:s verksamhet
synnerligen snabbt. 31/is 1920 var denna avveckling
slutförd, och den kunde genomföras utan förlust
för statsverket. Som chef för F. fungerade
seder-mer överståthållaren H. Elmquist. — Litt.: C.
Mannerfelt, ”Livsmedelspolitik och
livsmedelsförsörjning 1914—22” (i ”Bidrag till Sveriges
ekonomiska och sociala historia under och efter
världskriget”, utg. av E. Heckscher, 1926). [T.Er]CJVr.
Folkhushållningsminister, se
Folkhushållnings-departementet.
Folkhymner, se Folksånger.
Folkhälsa. Ang. den svenska organisationen för
främjande av f. se Statens institut för folkhälsan.
Folkhär, här, rekryterad tidigare enl. en männen
hos ett folk åliggande skyldighet till
krigstjänst-göring, sedermera enl. allmänna värnpliktens
princip, till skillnad från härar, uppsatta på
yr-kessystemets grund. Jfr Värnplikt.
Folkhögskola, undervisningsanstalt med
allmänbildande syfte för vuxen ungdom, de nordiska
ländernas mest egenartade bidrag till
uppfostringsväsendet. — Tanken på f. framfördes i
Danmark på 1830-talet av N. F. S. Grundtvig i en
rad småskrifter (”Det danske Firklöver” m.fl.),
vari han tog till orda för upprättandet av en för
hela landet gemensam folklig högsk., vilken i mots.
till det på klassisk bildning fotade univ. skulle
ge ungdomen en dansk, nationell uppfostran.
Danmarks historia, språk, diktning och
samhällsliv skulle vara de egentliga läroämnena, och
undervisningen skulle framför allt bedrivas genom
”det levende ord”, det fria muntliga föredraget.
Grundtvigs förhoppning att med understöd av den
för saken intresserade konung Kristian VIII få
den gamla riddarakad. i Sorö omdanad till en
sådan högsk. blev aldrig förverkligad, men idén
om en folklig ungdomsskola hade särsk. slagit
an i Slesvig, där danskt och tyskt språk kämpade
med varandra om herraväldet. På initiativ av prof,
i danska vid Kiels univ. Christian Flor
upprättades 1844 i Rödding i Nordslesvig den första f.,
närmast avsedd för unga män av bondeklassen,
vilka här främst skulle utbildas till ledare i
kampen för danskhetens hävdande i gränsbygden.
Grundtvig gav sin livliga anslutning till denna
omsättning i mindre format av hans skoltanke,
ehuru han icke släppte önskemålet om ett
folk-univ. Han och hans vänner lämnade även ett
verksamt stöd åt privatläraren Kristen Kold, som
1851 inrättade en f. i Ryslinge på Fyn, vilken i
högre grad än Röddingskolan kom att bli
mönsterbildande för den snart nog livliga f.-rörelsen i
Danmark. Kold var en man med föga lärdom
men djupt religiös och varmt fosterländsk till sin
läggning samt av naturen sällsynt begåvad som
ungdomslärare. Som f:s mål satte han i första
rummet att ”oplive”, att väcka till liv andliga
intressen hos eleverna; förvärv av kunskaper borde
komma i andra hand. Skollivet präglades av en
stor enkelhet i yttre måtto. Lärare och elever
utgjorde tillsammans en enda familj, och Kold
förstod på ett verkligt sokratiskt sätt utnyttja den
dagliga sammanlevnadens erfarenheter i
uppfostrande syfte. Kolds skola, slutl. förlagd till Dalum,
inrättades med 5 mån:s vinterkurs för unga män.
Härtill lades snart en sommarkurs på 3 mån. för
flickor. Denna ordning är ännu den vanliga i
Danmark.
Under tiden mellan de båda slesvigska krigen
tillkommo ett dussintal f. (Hindholm, Grundtvigs
Höjskole m.fl.), men efter Danmarks nederlag
1864 tog rörelsen på allvar fart. Medan inom
landets intellektuella kretsar nationell misströstan
och livstrött skepticism var den allmänt rådande
stämningen, upprättades ute på landsbygden den
ena f. efter den andra, alla med det syftet att
verka för folklivets höjande, såväl i andligt som
materiellt avseende. De ledande personligheterna
kommo från en liten krets teol. studerande vid
Köpenhamns univ., vilka rönt stark påverkan av
Grundtvigs kyrkliga och historiska åskådning.
1865 grundades f. i Vallekilde på Själland av teol.
kand. Ernst Trier, s.å. skolan i Testrup på
Jylland av Jens Nörregaard, och Ludvig Schröder,
som under de sista åren före kriget förestått f.
— 1181 —
— 1182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
