Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkpensionering - Folkpsykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKPSYKOLOGI
De nya folkpensionsförmånerna utgå även till
äldre pensionärer utan särskild ansökan.
Den, som är så blind, att han saknar ledsyn,
och blivit det före fyllda 60 år, får ett
blindtillägg på 700 kr utan hänsyn till inkomst.
Då samtliga blinda räknas som invalider, får varje
person med blindtillägg minst 900 kr. Vid
beräkningen av tilläggspension och bostadstillägg räknas
blindtillägget som inkomst, varför en ensamstående
obemedlad blind under 67 år på landsbygden får
sammanlagt 1,600 kr i pension (inkl,
dyrtidstill-lägg men exkl. ev. särskilt bostadstillägg). Motsv.
belopp i övriga bostadskostnadsgrupper bli resp.
1,750, 1,900, 2,050 och 2,200 kr. När han fyllt 67
år, får han 150 kr mera i samtliga ortsgrupper.
— Kommunerna kunna besluta, att utöver de i
lagen bestämda förmånerna skola utgå
särskilda bostadstillägg. Denna möjlighet
tillkom med tanke på Stockholm, där
existensminimum (bestämd t.ex. genom fattigvårdens
genomsnittliga standard) ligger betydlige högre än
folkpensionens maximibelopp. Sommaren 1948
hade emellertid över hälften av städerna och ett
hundratal landskommuner infört sådana tillägg.
Då kommunerna själva bestämma villkoren, äro
reglerna olika, men i de flesta fall utbetalas den
verkliga bostadskostnaden, minskad med ett visst
belopp, förutsatt att pensionärens inkomst ej
överstiger vissa gränser. I Stockholm får en
obemedlad ensamstående folkpensionär inkl,
dyr-tidstillägg normalt högst 2,230 kr i sammanlagd
pension och två makar tillsammans 3,380 kr. Enl.
äldre bestämmelser hade kommunen rätt att
bevilja s.k. kommunala pensionstillskott,
vilka utdelades av fattigvårdsstyrelsen utan att
ha fattigvårds karaktär. Det särskilda
bostadstill-lägget utgår i motsats härtill som ett tillägg till
pensionsbeloppet och utbetalas av
Pensionsstyrel-sen. Möjligheten att bevilja kommunala
pensionstillskott efter äldre regler kvarstår dock
fortfarande. Kommunerna ha också möjlighet att med
bidrag av Staten bereda pensionärerna billiga
bostäder i pensionärshem*.
Den obligatoriska f. kan även kompletteras
genom frivillig pensionsförsäkring
hos Pensionsstyrelsen. Anmälan kan göras på
vilken postanstalt som helst i riket, där också
avgifterna erläggas. Den frivilliga försäkringen
är ordnad rent försäkringsmässigt. Pensionen
kan börja utgå när som helst mellan 55 och 67
års ålder men blir högre ju längre
pensionsåldern uppskjutes. Storleken beror i övrigt på
storleken av de inbetalda premierna och på den
försäkrades ålder, när dessa erläggas. Viss
begränsning uppåt förekommer dock. 1945
inbetalades premier av 23,000 personer med
sammanlagt 16 mkr. Antalet pensionärer var 5,300 och
pensionens genomsnittliga storlek 500 kr.
Pensionsstyrelsen bedriver sedan 1915 en viss
förebyggande verksamhet, dels genom
kuranstalter och lasarettsvård för reumatiska
sjukdomar och nervösa åkommor, dels genom
yrkesutbildning vid vanföreanstalter och yrkesskolor
samt hos enskilda hantverkare. På detta sätt
förhindras el. lindras invaliditet i ett stort antal fall.
F:s utveckling belyses av kostnaderna. 1920
uppgingo dessa till 17 mkr, 1930 till 56 mkr, 1939
till 158 mkr och 1947 till 370 mkr. Kostnaderna
för 1948 beräknas till c:a 750 mkr, varav 600
mkr falla på de förutvarande
tilläggspensionärer-na och återstoden på de nya grupper, som detta
år blivit pensionsberättigade. Huvuddelen av
kostnaderna bäres av Staten, men kommunerna
bidraga med 1,5 °/o av de inkomstprövade
pensionsbeloppen för varje skattekrona pr inv. Detta
bidrag beräknas 1948 till 70 mkr. C:a 100 mkr
täckas av folkpensionsavgifter och 30 mkr av
räntor på folkpensioneringsfonden. C:a 550 mkr
betalas med vanliga skattemedel. Kostnaderna
komma även vid oförändrade förmåner att stiga
starkt under de kommande årtiondena, emedan
antalet personer över 67 år beräknas stiga från
550,000 1948 till c:a 900,000 1980. — Rörande
barntillägg åt folkpensionärer se Särskilda
barnbidrag. Rörande f. i utlandet se Socialförsäkring.
— Litt.: B. Eriksson, ”Lagarna om f. och
barnbidrag” (1947); T. Jerneman & P. E. Brusewitz,
”Handbok rörande folkpensioner och barnbidrag
m.m.” (5 uppl. 1948); ”Socialvårdskommitténs
betänkande med utredning och förslag ang. lag om
f.” (i SOU, 1945:46). Å.E.
Folkpsykologi, läran om de olika folkslagens
psykologiska egenskaper. Till f. hör sålunda
särsk. studiet av ”folklynnen” el. ”folk- och
na-tionalkaraktärer”. Redan hos Vico, Montesquieu
och Hegel samt i den historiska rättsskolan
föreligga folkpsykologiska tankegångar, men genom
att förena Hegels lära om den ”objektiva anden”
med den nya vetenskapliga psykologien hos
Her-bart och genom att utsträcka studiet till att även
gälla de primitiva folken stå M. Lazarus och H.
Steinthal som grundläggare av f. i egentlig mening.
Termen infördes av Lazarus 1851 genom artikeln
”Ueber den Begriff und die Möglichkeit einer
Völkerpsychologie” i ”Das deutsche Museum”. I
programartikeln till den av Lazarus och Steinthal
1859 grundade tidskr. ”Zeitschrift für
Völkerpsychologie und Sprachwissenschaft” definierades
f. som studiet av ”folkanden”, fattad som den
aktiva idén el. den andliga enheten hos ett folk och
utgörande det gemensamma hos de enskilda
individerna. Hos Wundt fick sedan f. sin
systematiska uppbyggnad i hans monumentala arbete
”Völkerpsychologie” (5 bd, 1900—09, 3 Aufl., 10
bd, 1911—20). Wundt sökte visserligen frigöra f.
från Hegels metafysik, men han använde dock
termen ”folksjäl” som beteckning för f:s objekt.
Enl. Wundt består uppgiften för f. i att studera
de psykiska förlopp, som ligga till grund för de
mänskliga samhällenas allmänna utveckling och för
uppkomsten av gemensamma andliga skapelser av
allmängiltigt värde. Då dessa andliga
värdeskapelser utgjordes exempelvis av språk, myt, sed, rätt,
religion, blev det svårt för Wundt att upprätthålla
någon klar skillnad mellan psykologien och
samhällsvetenskaperna. Därför kunde f. ej i längden
bestå som en självständig disciplin, utan dess
ämnesområde har uppdelats på socialpsykologi,
sociologi, etnografi etc. På samma sätt har det
gått med studiet av ”nationalkaraktärer” och
”folklynnen”. I Frankrike representerades denna
riktning inom f. av psykologen och filosofen A.
Fou-illée, i England av E. Barker och delvis av
McDougall. För Sveriges vidkommande kan näm-
— 1207 —
— 1208 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
