Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fondbörs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FONDBÖRS
talökande. Andra återigen bildas för att binda
likvida medel, som erhållits t.ex. genom
försäljning av anläggningstillgångar
(försäljningsmedels-fond) el. genom upptagande av lån, som ej
investerats i fasta tillgångar (låneöverskottsfond).
Sådan fondbildning avser att förhindra
förbrukning av det frigjorda kapitalet; sådana f. äro ej
kapitalökande men kapitalbevarande.
Kommunala f. få, med undantag av kassaförlagsfond,
ej utan länsstyrelsens medgivande placeras
(”anbringas”) i andra tillgångar än bank- el.
postgiromedel el. sådana tillgångar, i vilka förmyndare
äger utan överförmyndarens tillstånd anbringa
omyndigs medel. De få även av kommunen
”nyttjas” i stället för belopp, som kommunen äger
upplåna; detta innebär, att kommunen så att säga
lånar av sina egna f. för att t.ex. uppföra en
byggnad. Om en f. ”anbringas” el. ”nyttjas”,
ändras ej dess belopp; den kvarstår alltså
oförändrad på balansräkningens passivsida Att en f.
”disponeras” el. ”tages i anspråk” för visst
ändamål betyder däremot, att f. räkenskapsmässigt
försvinner; kommunens kapital ant. minskas (om f.
disponeras för driftsutgifter) el. blir oförändrat (vid
disposition för kapitalinvestering); i senare fallet
överflyttas det f. motsv. kapitalet till annat passivt
kapitalkonto. Se vidare Kommunal fondbildning.
Inom statsförvaltningen förekomma f.
av mycket skilda slag. De flesta ha karaktären
av kapitalfonder. Som ex. på dessa kunna
nämnas Statens allmänna fastighetsfond*,
Försvarets fastighetsfond, affärsverkens f. samt det stora
antalet utlåningsfonder*. Dessa f. skilja sig till
sin struktur avsevärt från de kommunala f. och
i ännu högre grad från affärsföretagens, i det de
ej äro identiska med reserverade kapitalbelopp.
De få snarare karakteriseras som
förvaltningsenheter med egna tillgångar och ev. skulder och med
särskild redovisning av inkomster och utgifter. De
motsvara närmast det anglosaxiska begreppet funds
och ej reserves, som är beteckning för f. i
betydelsen reserver. Till fastighetsfonderna hänföras
exempelvis Statens förvaltningsbyggnader, sjukhus
o.s.v. Som inkomster för f. upptagas utom
influtna kontanthyror för uthyrda lokaler även
beräknade hyror, vilka påföras de förvaltningar,
som disponera byggnaderna; å andra sidan få
fastighetsfonderna bära de löpande utgifterna för
fastigheterna inkl, avskrivning. Även inom
statsförvaltningen finnas emellertid f., som äro
liktydiga med verkliga kapitalreserveringar, vilket t.ex.
är fallet med reservfonderna. En särställning intar
statsregleringsfonden*, till vilken riksstatens
inkomst- och utgiftstitlar hänföras. Den innefattar
bl.a. budgetutjämningsfonden, till vilken
budgetmässigt överskott överföres och med vars hjälp
budgetunderskott täckes.
Tidigare använde man begreppet f. (i plur.) även
som beteckning för värdepapper, särsk.
obligationer. Denna betydelse lever kvar i åtskilliga
sammansättningar, ss. fondbörs, fondpapper och
bankernas fondavdelningar. Vh.
3) Kok., den sky, som blir kvar i pannan efter
stekning av kött el. kokning av fisk.
Fonda [fån’da], Henry, amerikansk
filmskådespelare (f. 1905). F. ämnade bli journalist och
bedrev univ.-studier, kom i kontakt med
studentteatrarna och övergick småningom helt till teatern.
Han kom 1928 till The Guild Theatre i New York,
där han definitivt slog igenom 1934. Under åren
före 2:a världskriget spelade F. på flera teatrar
i USA, framför allt i New York. 1935 började
han filma och har sedan dess utfört ett stort antal
karaktärsroller på film, t.ex. i ”Utanför lagen”,
”Triumf”, ”Man lever bara en gång”, ”Folkets
hjälte” (om Abraham Lincoln), ”Vredens
druvor”, ”Kvinnan Eva”, ”Den odödlige
sergeanten”, ”My Darling Clementine”, ”Svindel och
kärlek”, ”Hans älskarinna”, ”Lång natt” och
”Rätten att leva”. B.Hgn.
Fondaco [fån’dakå] (ital., butik, varulager),
benämning på t.ex. de tyska köpmännens varuhus i
Venedig, F. dei tedeschi, känt redan från 1100-talet.
Fondamen’to (ital., grundval), mus.,
grundstämma el. bas*.
Fondant [fåudat)’] (fra., eg. smältande), karamell
med mjukt el. flytande innehåll.
Fondavdelning, den avd. av en banks el. bankirs
rörelse, som ombesörjer och förmedlar köp och
försäljning av fondpapper.
Fondbildning, ekon., se Fond och Kommunal
fondbildning.
Fondbörs kallas börs, som handlar med
obligationer, aktier o.a. dylika värdepapper. Genom att
regelbundet sammanföra representanter för köpare
och säljare möjliggör börsen icke blott handel i
stor skala med börsföremålen utan även
kurssättning, d.v.s. från dag till dag förda anteckningar
om priserna på dessa. En av börsens viktigaste
uppgifter är just att oupphörligt forma de priser,
som hålla tillgång och efterfrågan i jämvikt. Med
hänsyn till denna prisbildande verksamhet plägar
börsen gemenligen benämnas en ekonomisk
barometer, som registrerar läget för dagen, sådant den
börsintresserade allmänheten uppfattar detsamma.
Börsbarometern, som är ett utomordentligt
känsligt instrument, har emellertid den egenheten, att
den snarare inregistrerar börspublikens uppfattning
om de ekonomiska framtidsutsikterna än om
nu-tidsläget. Icke minst gäller detta om f. En akties
värde beror icke blott på bolagets ställning
för dagen el. på den utdelning, som har givits,
utan långt mera på företagets framtida utsikter,
på den kommande utdelningen, på möjligheten för
nedpressade produktionskostnader och ökad
produktionskapacitet, på exportsiffrorna för nästa
år o.s.v. Det är icke händelsen själv, utan ryktet
om händelsen, som smyger förut, som
börsbarometern i regel rapporterar. F. har också träffande
liknats vid en pumpanordning, genom vilken
spar-kapital i erforderlig mängd inpumpas i
näringslivet. Ju mera folks förmögenhet förvandlas i
rörliga värden, desto större betydelse ha f. fått
i det moderna livet. Aktiebolagsformen är
visserligen i och för sig synnerligen lämplig för den
industriella produktionen, men denna
organisationsform skulle icke ha kunnat taga ett sådant
uppsving, om ej anordningar funnits, varigenom
företags aktier kunnat med lätthet finna köpare
el. vid behov förvandlas i klingande valuta.
Säkerligen skulle ej heller stater, kommuner el.
industriella storföretag ha lyckats finna marknad för
— 1261 —
— 1262 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
