Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fonautograf - Fond - Fonda, Henry - Fondaco - Fondamento - Fondant - Fondavdelning - Fondbildning - Fondbörs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOND
Fonautograf enl. L. Scott, 1857.
made flygningar; 1919—24 var han led. av
deputeradekammaren. Han har skrivit bl.a. ”Mes
combats” (1920).
Fond [sv. utt. fäqd] (fra. fond, eg. botten, grund).
1) Bakgrund* av ett landskap el. ett rum (även på
målning o.d.), t.ex. den del av en teaterscen, som
är mest avlägsen från scenen; fonddekoration,
fondvägg; även om den del av en teatersalong,
som ligger längst borta från och mittför scenen.
2) Förråd, tillgång (även bildligt). — Ekon.,
beteckning för kapital, som avsatts för bestämt
ändamål el. i varje fall undantagits från
omedelbar förbrukning; sådana f. kallas även
reserver. Begreppet f. kan även avse mer el. mindre
självständiga förvaltningsenheter, som fallet är
betr, donationsfonder och stipendiefonder (ang.
dessa se Stiftelse) samt vissa statliga f. F. finnas
av många olika slag, beroende dels på arten av
det företag el. den förvaltning, som äger och
förvaltar f., dels på f:s funktion och fondbildningens
syfte.
I svenska aktiebolag förekomma f. med
skilda beteckningar, ss. reservfond,
skuldregleringsfond och dispositionsfond. F. av dessa slag
utgöra tills, med aktiekapital och ev. odisponerad
vinst bolagets eget kapital; de kunna därför
kallas kapitalfonder el. kapitalreserver.
I regel bildas de genom avsättning av vinst i
syfte att konsolidera bolagets ställning. Genom
lagstiftning har viss avsättning till reservfond*
gjorts obligatorisk för alla aktiebolag, under det
att avsättning till skuldregleringsfond*, som f.ö.
kan ersättas av fortsatt avsättning till
reservfonden, är erforderlig endast i särskilda fall, då
förhållandet mellan bolagets skulder och dess eget
kapital är otillfredsställande. Avsättning till andra
f., ss. dispositionsfond*, är däremot helt frivillig.
F. kunna även uppläggas för bestämda
investe-ringsändamål, t.ex nybyggnadsfond. — Som led
i modern balansvärderingspolitik kan avsättning
göras till f. el. reserver av olika slag, t.ex. i syfte
att möta ett prisfall el. att vid varierande
pris-och konjunkturförhållanden uppehålla företagets
kapacitet (jfr Värdering). Genom särskild
lagstiftning har skatteavdrag medgivits för viss
avsättning till investeringsfonder*, vilkas uppgift är
att medverka till konjunkturutjämning. Reserver
kunna uppläggas även för bestridande av utgifter,
vilka böra påföras den löpande affärsperioden
som kostnader men ej förfalla till betalning
förrän under en senare period. Sådana reserver ha
karaktär av antecipativa poster* och äro sålunda
ej eget kapital utan skulder, varför de pläga
kallas skuldreserver. Exempel härpå är den
före skatteuppbördsreformen allmänt
förekommande skattereserven el. skattefonden. — I fråga om
alla f. i ett aktiebolag gäller, att de ej behöva
hållas täckta av bestämda tillgångar (värdepapper,
spec. bankräkningar e.d.) utan få användas som
rörelsekapital, vilket innebär, att de kunna ingå i
vilka tillgångar som helst (allmänt täckta
i motsats till speciellt täckta f.). Detta
medför, att f. i balansräkningen redovisas endast
på passivsidan enl. följ, schema:
Balansräkning
Aktiva:
Diverse tillgångar ... 95
95
Passiva:
Skulder ........... 35
Aktiekapital .......... 50
Fonder ................ 10
95
Här ingå f. i de på aktivsidan redovisade till-
gångarna utan att man kan utpeka några
bestämda tillgångar, i vilka f. äro placerade. Hade
f. även med hänsyn till investeringen avskilts
från övrigt kapital, hade man fått följ, redovisning:
Balansräkning
Aktiva:
Diverse tillgångar utom
fondmedel ............... 85
Fondmedel (t.ex.
värdepapper) ................. 10
95
Passiva:
Skulder ......... 35
Aktiekapital ....... 50
Fonder ............. 10
95
I lagen om ekonomiska föreningar
finnas inga detaljerade föreskrifter om f. Lagen
säger endast, att bestämmelse skall ingå i
stadgarna om hur stor del av föreningens årsvinst,
som skall avsättas till reservfond. Frivillig
fondbildning kan förekomma liksom i aktiebolag.
För svenska städer och
landskommuner medges numera fondbildning enl. lag om
kommunal fondbildning av 1946. F. bildas i regel
ej av budgetmässigt överskott utan genom anslag
i budgeten el. på annat sätt. Lagen nämner tre
huvudtyper av f.: särskilda f., ss.
pensionsfond, försäkringsfond och kassaförlagsfond, s k a
t-teregleringsfond samt tillfälliga f.,
t.ex. försäljningsmedelsfond, låneöverskottsfond och
förnyelsefond. Vissa kommunala f. äro avsedda att
disponeras för bestridande av löpande utgiftei
(driftsutgifter); dessa f. kallas driftsfonder.
De bildas genom avsättning av skattemedel el.
andra driftsinkomster. Hit höra t.ex.
pensionsfonden, försäkringsfonden och skattregleringsfonden.
Motsatsen är kapitalfonderna, vilkas
uppgift är att finansiera kapitalinvesteringar el., i
fråga om kassaförlagsfonden, användas som
permanent rörelsekapital. Vissa kapitalfonder kunna
bildas av skattemedel; de sägas då vara k a p i-
— 1259 —
— 1260 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
