Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.
vilkoren för all kunskap. Förnekande, att hos menniskan
fans hvad man kallat "medfödda ideer," lärde han,-att all
vår kunskap bekomma vi uteslutande på erfarenhetens väg,
och denna erfarenhet är antingen en yttre — intrycket af
de yttre föremålen på våra sinnen — eller en inre —
iakttagandet af hvad som föregår inom oss, tänkandet, viljandet.
Hvad menniskan på dessa dubbla erfarenhetsvägar
bekommer, är det material, hvilket hon kan bearbeta, sammanbinda,
vidare utveckla, fortskridande från enskildt till allmänt,
från iakttagelse till begrepp. Den menskliga
kunskapsförmågan är sålunda ursprungligen tom; dess innehåll kommer
från erfarenheten, men hvad menskan gör af denna
erfarenhet, är hennes eget verk. Detta antagande af de yttre tingens
mekaniska inverkan på medvetandet förer till en mer eller
mindre materialistisk åsigt af menniskoandens väsende. Är
tänkandet — förnimmandet — icke själens väsende, utan
något tillfälligt hos den samma, så att hon har "förmågan att
stundom tänka", då, säger Locke sjelf, är det icke omöjligt
att hon i sig sjelf är materiell1).
Dessa läror bilda utgångspunkten för adertonde seklets
hela bildningsprocess. Inom det religiösa området gåfvo
de åt fritänkarne ett stöd och en vetenskaplig grund. Locke
sjelf höll ännu på uppenbarelsen, men han fordrade, att den
skulle öfverensstämma med förnuftet. Kristendomens väsende
satte han i tron på Messias, och denna tro ville han se
*) Uti A. Nyblæi "Den filosofiska forskningen i Sverige från slutet
af Adertonde Århundradet I. 1. s. 1—28 finner läsaren en klar och
öfverskåda g framställning af Lockes system, gjord ur synpunkten af
dettas grundläggande betydelse för seklets filosofi. — För öfrigt stöder
sig den i detta kapitel lemnade öfverblick af Upplysningsteorierna i
väsentlig mån på framställningen i Hett ner s "Literaturgeschichte des
achtzehnten Jahrhunderts" Th. I och II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
