- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
3

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.



förenad med en sträng sedlighet. Det är visserligen, sade han
vidare, hvarje menniskas pligt att bemöda sig om att fatta
den bibliska uppenbarelsen, men då detta kan ske på olika
sätt, är det lika mycket hvarje menniskas pligt att akta
andras religiösa öfvertygelse. Dermed hade Locke som fordran
uppstält religiös fördragsamhet liksom han äfven
eftertryckligt påyrkade kyrkans skiljande från staten. Straxt derefter
är det T oland drager i fejd mot kristendomens mysterier
uti sitt ryktbara arbete, " Cliristianity not mysterious"
sökande visa, att den sanna religionens grundegenskaper just
äro begriplighet och förnuftsenlighet och att hvad man i
kristendomen anser mystiskt måste kunna förnuftigt
förklaras, såvida det skall anses hållbart. Senare gick
To-land ännu längre, och under inflytande af Spinoza och
Newton förkunnade han en panteism, som slutligen slog öfver
i öppen materialism.

Lockes ståndpunkt i religiöst hänseende såväl som
Tolands ursprungliga ligger till grund för den s. k.
Deismen, hvilken ytterligare utvecklades och utbreddes
af adertonde seklets engelska fritänkare, Tindal, Chubb
m. fl. De antogo en natur- eller ur-religion, menniskan
medfödd, men under tidernas lopp fördunklad.
Kristendomen var icke en ny lära, utan ett nytt namn, och Kristus
var icke kommen för att lära något nytt, utan för att
återföra menniskan till sina pligters utöfning, predika ånger
ocli bättring. Ville man antaga, att i den
uppenbarade religionen något vore sant, som inför förnuftet visade
sig falskt, så undergräfde man dermed uppenbarelsens
väsende, ty i sådant fall skulle ju menniskan antagas vara en
oförnuftig Varelse. Allt i uppenbarelsen, som strider emot

förnuftet, måste derföre vara falskt, vara menniskopåfund, och

1*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free