- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
16

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.

råkade i fara. Konungen kunde icke, som Locke lärde,
afsättas, han var sjelf oantastlig; men han måste hafva
ansvariga ministrar. —■ Voltaire, äfven han en beundrare
af det engelska statsskicket, stod i grunden på samma
ståndpunkt som Montesquien, ehuru han i åtskilligt från honom
afvek. Den grundåskådning, man i Yoltaires skrifter
påträffar, är att ett folks välfärd är bunden vid tvenne vilkor:
frihet och jemlikhet. I sjefva verket är Voltaire
upphofs-mannen till det genom franska revolutionen så
ryktbar-blifna valspråket: Liberté et Egalité. Men med frihet
menade Voltaire lagens herravälde i stället för godtyckets, och
med jemlikhet allas likhet inför denna lag. För öfrigt finna
vi i Voltaire en lika afsvuren fiende till den oinskränkta
konungamakten som till en öfvermodig privilegierad adel och
en hersklysten prestmakt; och i fördragsamhetens samt den
allmänna menniskokärlekens namn fordrade han gång efter
annan kyrkans skiljande från staten, samvetsfrihet,
pressfrihet, mildring i kriminallagarna, förbättrande af
folkundervisningen, rättvis och jemn skattefördelning. Men dessa
och andra förbättringar väntade Voltaire icke af en våldsam
omstörtning, utan af en gradvis fortgående omgestaltning
af det bestående; och han satte dervid sin förtröstan icke
till folken, utan till furstarna. Icke nedifrån utan uppifrån
skulle med hopp om framgång impulsen komma. Voltaire
förde den s. k. "upplysta despotismens" talan.

I sammanhang dermed må vi i förbigående äfven
omnämna tidsinflytandet på de nationalekonomiska frågorna.
Dittills hade merkantilsystemet herskat, hvilket ansåg
nationalförmögenheten bero af en fördelaktig handelsbilans,
och de deraf föranledda monopoler, tullar, utförselförbud
hade tyngt på landets modernäringar. Nu åtogo sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free