Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.
det närmaste med Helvetii, ocli i allmänhet finner man hos
materialisterna på ett sällsamt sätt förenade "benägenheten,
att i egennyttan söka motivet for menniskans handlingar
och ett oegennyttigt intresse för mensklighetens väl,
misskännandet af menniskans personliga sjelfständighet — hon
betraktas blott såsom ett ting, bland andra ting — och
fordran af frihet i politiskt och kyrkligt afseende" 4).
Vända vi oss till det politiska området, så spåra vi
äfven der engelskt inflytande. Jernfördt med det despotiska
godtycklighetssystem, som herskade i Frankrike, var det i
England uti utveckling inbegripna konstitutionella
statsskicket ett för hvarje tänkande fosterlandsvän högeligen
eftersträfvansvärdt mål. Den snillrike Montesquieu hade
noga studerat så väl detta statsskick som Lockes
skrifter, innan han i sin ryktbara "Esprit des Lois" lade
grunden till den konstitutionella statsläran. Genom att
skarpsinnigt, fast ensidigt, påvisa statsinrättningarnas
sammanhang med naturförhållande, sed och religion, frigjorde
han sig åtminstone från den uppfattning, att staten hade
ett godtyckligt ursprung och kunde godtyckligt förändras.
Han redogjorde för de olika statsformerna och gaf
företrädet åt den monarkiska eller rättare åt den konstitutionelt
monarkiska formen. Ty då statens ändamål var att
verk-liggöra laglig frihet, fordrade han för detta ändamåls
uppnående en skarp söndring af statsmakterna och gjorde, i
motsats mot Locke, domaremakten oberoende af den
exekutiva makten, yrkande, att densamma skulle handhafvas af
jury. Statsmakterna skulle balansera hvarandra, så att ingen
blefve den andre öfvermäktig, i hvilken händelse friheten
4) Nyblæus s. o. s. 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
