Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.
att reda och utbilda detsåmma. Lika välkommen var den
nya filosofien for sedeslösheten, som i materialisternas, läror
såg sitt rättfärdigande, ja, sannolikt äfven p& denna
återverkade. Svårligen skulle en La Mettrie satt liderligheten
i system, om icke detta system inom vissa kretsar
praktiskt utöfvats; och när Helvetius uppställde egennyttan som
drifljädren for menniskans handlingar, yttrade madame Dü
Deffand, att han blott offentligen uttalade hvad hela
verlden i hemlighet tänkte.
Denna förståndsupplysning fann sin vedersakare
i en man, som, äfvenledes utgående från Lockianismen,
ehuru med ansatser att höja sig öfver denna, angrep
upplysningsfilosoferna och sökte mot deras förståndshögmod
häfda hjertats, känslans rätt. Dock sammanfalla de
resultater, till hvilka han på annan väg kommer, temligen nära
med deras, ja inom vissa områden drager han ännu
strängare konsequenser ur de gemensamma premisserna. Han
var det äfven, som gjorde folkets lägre klasser delaktiga af
de läror, dem de privilegierade stånden dittills ansett som
uteslutande sina. Denne man var Jean Jacques Rousseau.
Mot sensualismen gjorde han flera grundade anmärkningar
och uppfattade förståndet ur en vida högre synpunkt än
denna’), men satte det dock lägre än känslan, i hvilken
han såg en kunskapsprincip oberoende af reflexionen,
ofelbar och aldrig vilseledande, menniskans rätta ledare. Sjelf
sade han, att hvarje fråga hade hos honom sin utgångspunkt
i känslan; också är det från känslans ståndpunkt han i
religion ^vänder sig mot materialisterna, i politik mot Voltaire
och .Montesquieu. Han upprördes vid anblicken af ett i
») Nyblæuè s. o. sid. 91—94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
