Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 ADERTONDE SEKLETS UPPLYSNING.
lysning; och som en motsats till dem uppställer man de
Rousseauska. Men ser man rätt till, upptäcker man dem
emellan, midt i olikheten, stora och väsentliga likheter.
Adertonde seklets förstånds- och känslo-menniskor voro tvenne
mot hvarann fientliga skaror, men hvilka båda störtade fram
till angrepp mot en och samma motståndare, de senare ofta
hänsynslösare än de förra. Båda vände sig mot det
bestående i kyrka, stat och samhälle, båda ringaktade det
förflutna och hade icke öga för betydelsen af den historiska
utvecklingen, båda hade som slutmål menniskoslägtets
lycksalighet, båda fattade denna lycksalighet som ett sinligt
välbefinnande. Fattar man ordet "Upplysning" i tidens
mening såsom skingrandet af de fördomar, hvilka hindra
menniskan att vara i sanning sig sjelf, och besinnar, att detta
just bestämmer tidehvarfvets karakter, så torde man under
samma benämning kunna innefatta båda dessa riktningar.
Dock bör märkas, att känsloupplysningen har i motsats
till materialismens själlöshet ett rikare lif, hvilket kunde
tjena till utgångspunkt för sträfvandet att skapa det nya,
hvarföre ock de egentliga verldsförbättringsförslagen utgå
fr&n denna sida. I denna mening kan känsloupplysningen
betraktas som en öfvergångsform.
I Tyskland vann den Rousseauska riktningen mycken
genklang, understödd af den då bekantblifna Macphersonska
Ossians melankoliska töckenpoesi, och alstrade ett saligt
känslofrossande, ett sentimentalt vänskapssvärmeri, det första
utg&ende från Klopstock, det andra från Gleim, under det
Gessner i sina idyller gaf en bild af naturtillståndets
arkadiska sällhet.
Hur mycket man än med allt skäl fördömer det lättsinne,
som ur denna upplysning sög näring, dess kristendoms-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
