Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
KELLGEENS OCH LEOPOLDS UPPTRÄDANDE.
äfven klokt och godt folk, som tackade Gud, att man hellre cederat,
än trotsat pöbeln, hvarvid flere kunnat bli olycklige. Faran var visst
icke stor, men om det ock händt, hvad är det för en kärlek för lag
och frihet, der man ej håller dem värda att försvaras med en
blodsdroppa, der håren resa sig vid blotta tanken af ett knappnålsktyng?
O tider! o seder! Och en sådan nation, är den väl värd att vara fri?
Om efter detta prof, despotismen likväl skulle stanna vid någon gräns,
om den äfven ej tillvällar sig en oinskräkt rätt öfver hvarje
medborgares gods, lem och lif, hustru och barn, så är det en skänk af
re-gentens ädelmod, icke ett offer af hans aktning för nationen. Man
drifver den satsen, att regenten har rätt att för statens säkerhet
uppoffra, när så påtränger, några enskildas lif, att sådant är ett lappri,
som ej förtjenar någon regret; man lemnar sina barn, sina käraste
vänner och anförvandter utan klagan att uppoffras i hopar, till många,
många tusen, för tvisten om en bäck, ett gråstensberg, en träbro, eller
ock för att hämnas ett maitvaise plaisanterie emellan 2:ne krönta eller
kröntas favoriter; och vid faran att en slusk, en full skomakargesäll
kunde mista ett finger for att rädda hela riket från träldom och förakt,
så skriker man på horreurer. En sådan skillnad gör distansen och
pompen* 3).
Om man i tryck ofta säger mindre än man menar, så
säger man i bref ofta mer än man menar. Vare sig
detta händt Kellgren eller icke, så får man dock af dessa
rader en rätt klar bild af Kellgrens politiska tänkesätt vid
denna tid.
Det var ungefär samtidigt härmed han började anställa
betraktelser öfver poetiskt smicker och dess betydelse. Med
anledning af ett Rosensteins yttrande om smicker i dennes
uppsats, "Anmärkningar om Vitterhet och Smak," tillskrifver
honom Kellgren i bref af d. 29 Mars 1788 nedanstående,
hvari man återfinner samma tankar, till en del uttryckta
3) 1 Sv. Akad:s Samlingar. — I bref till sin vän Rudbeck skrifver
han d. 22 Aug. s. å. rVid Enstad mötte mig första nyheten om
Säkerhetsaktens kungörelse förledne Söndag. Jag har sjelf icke läst,
icke heller tänker jag i min lifstid läsa den, utan skickar dig härmed
mitt exemplar, att, om du behagar, deraf göra present åt General
W.r Brinkm. Arkivet I. s. 271.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
