Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 ’STOCKHOLMS-POSTENS FÖRSTA ÅRGÅNGAR.
verlemna sig åt nyttiga vetenskaper. Aldrig har filosofien
gjort mera lyckliga framsteg hos alla folkslag. Voltaire
har infört den i dramatiken, epopeen, historien och all
annap. slags litteratur." Derpå talades om den vördnad man
i Petersburg och Filadelfia liksom i sjelfva Frankrike hyste
för den "Gudomlige Skribenten," huru han varit
uppskattad och hedrad af alla konungar, huru verldens störste
män varit hans vänner m. m. Denna artikel gaf dock
anledning till ett nytt utbrott af fientligheterna. En
insändare i Dagl. Allahanda (n:o 173) fann anstötligt, att
Voltaire kallades gudomlig, då icke Newton, Linné, Haller
hedrats med denna benämning. St. Posten invände, att
gudomlig är liktydigt med gudalik, och gudalik borde hvar
fnenniska vara såsom en Guds afbild; föröfrigt var
Voltaire som poet lika ypperlig som de nyssnämnde såsom
naturforskare, och vitterheten är af lika högt värde som
någon naturvetenskap, mathematik, fysiologi, botanik. "Den
egentliga s. k. filosofien, hvars föremål är att upplysa
menniskan om hennes rättigheter och skyldigheter och just
derigenom göra henne lyckligare, är så mycket öfver all
annan kunskap och lärdom, som själen aktas högre än
kroppen, och af denna filosofi är vitterheten den finaste
delen, ty vitterhet är icke annat än destillerad filosofi."
Härtill lades några loford om Voltaires moralitet, och till
ursäkt för hans bristande ortodoxi anfördes Popes ord:
att fela menskligt är, gudomligt att förlåta (n:o 181). I en
annan artikel (n:o 209) behandlades ånyo frågan om poesiens
förhållande till och företräde framför andra vetenskaper,
äfven som frågan om Voltaires dygd: läsaren uppmanades,
att ej "sätta tro till alla de käringshistorier om hans elaka
hjerta, hans girighet, hans bedrägerier mot sina förläggare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
