Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 ’STOCKHOLMS-POSTENS FÖRSTA ÅRGÅNGAR.
förnärmade, så väl vid detta som vid andra tillfällen, när
motståndarne sade dem icke vara goda kristna, och de
beklagade sig öfver att man mot detn ville "hetsa konsistorier
och kämnersrätter" 2). Men om de uppgåfvo att försvara
religionsfilosofen Voltaire, skedde detta endast för att så mycket
mera upphöja skalden, moralisten och framför allt menniskan
Voltaire. Motståndarne insågo dock lätt, hvilken fara det
innebar att tillerkänna religionsbespottaren en moralisk
helgongloria, och hvilka vådliga slutsatser derur kunde dragas.
För dem var Voltaire icke en person, utan en princip, som
de på lif och död hade att bekämpa; och derföre misstänkte
de i allt, som yttrades till hans beröm, ett försvar för
hans religionsfientlighet3). Hvad angår Kellgren sjelf, så
nästan afgudade han vid denna tid skriftställaren
Voltaire, och en del af denna dyrkan öfverflyttades på personen;
han var äfven en stor vän af den religiösa toleransen, och
ansåg sig tydligen i denna strid vara förkämpe för friare
grundsatser mot ofördragsamhet och trångbröstade fördomar.
2) 1781, n:o 136.
3) Som bevis på motståndames uppmärksamhet, då religionen
ansågs angripen, kan anföras följande. I n:o 112 för 1779 infördes en
artikel om Kortspel, i hvilken omtalas, att en engelsk soldat, som i
kyrkan haft framför sig en kortlek i stället för psalmbok, ursäk- •
tat sig dermed, att han af denna drog många nyttiga lärdomar, af
trean bragtes han att tänka på treenigheten m. m. dylikt. Denna
artikel blef genast åtalad. Holmberg vägrade att uppgifva
författarnamnet under åberopande af "Satyrfrihet." Målets utgång är oss icke
bekant. Märkligt nog, finnes samma berättelse införd 32 år
derefter i "Journal för Literatur och Teater." — Å andra sidan var
för-sigtigheten hos Postens Red. stundom nästan Öfverdrifven; då i en
skämtsam artikel om Skönhetens ledsamma följder (1781 n:o 66)
yttrades, att gamla jungfrur "slå sig på gudlighet," göres i en not
derpå uppmärksam, att det är skillnad på gudlighet och gudsfruktan,
enär den förra är skrymteri, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
