Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIÖSA, SEDLIGA OCH POLITISKA ÅSIGTER.
lOl
Hans egna religiösa meningar ligga utan tvifvel Voltaire^
deism närmast; men det synes som om hågkomster af hans
barnatro emellanåt trängt sig fram. Beaktansvärdt är i alla
händelser hans i n:o 69 af Stockholms-Posten 1779 införda
"Ode öfver Christus." Under detta läses namnet, Johan
Henrik Kellgren, ett förhållande, så mycket ovanligare, som
eljest aldrig författarenamn utsattes i tidningen. Några dagar
derefter innehöll likväl bladet en protest af Kellgren, hvaraf
synes, att han icke allenast icke gifvit tillåtelse till namnets
utsättande, utan ait äfven poemet, honom ovetande, blifvit
infördt. Med ledning af hvad vi förut förtäljt om dåtida
boktryckares och redaktörers förhållande till hvarandra, kan
man med tämlig säkerhet antaga, att Holmberg, under någon
Kellgrens tillfälliga frånvaro 4), infört nämnde skaldestycke,
möjligen för att bemöta misstankar mot bladets religiösa
ståndpunkt. Man har i Kellgrens protest velat se en
ursäktande förklaring för det han skrifvit ett poem i kristlig
anda *); men protesten gäller endast boktryckarens
indiskretion, namnets utsättande och odets intagande utan skaldens
vetskap. Den lyder ordagrant:
4) Hade Kellgren varit i Stockholm, hade han naturligtvis
protesterat i följande nummer; nu ligga flera dagar emellan diktens införande
och protesten. Wieselgrens förmodan (Sveriges Sköna Litteratur. IV s.
393), att odet blifvit infördt af Lenngren för att "hjelpa upp tidningens
opinion hos dem, som iinnu hade kristna sympatier," är föga sannolik.
Detta ode är sedan omtryckt i "Samling af Svenska Vitterhetsstycken"
1. Stockh. 1789, och säges der vara "Öfversättning från Fransyskan,"
men är icke upptaget i skaldens "Samlade Skrifter." Det är af
Atterbom aftryckt i hans teckning af Kellgren, Sv. Siare och Skalder
VI. 2. — I öfrigt kan denna protest ytterligen bestyrka sanningen af
vår skildring rörande förhållandet emellan boktryckare och redaktör.
*) Wieselgren ser deri ett ursäktande, och äfven Atterbom VI s.
35 säger, att Kellgren "offentligen anhöll om ursäkt icke för sin
lofsång öfver en sköka, men för sin lofsång öfver Kristus."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>