- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
97

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RELIGIÖSA, SEDLIGA OCH POLITISKA ÅSIGTER. lOl

utan endast att det så ansågs af Romarena, hvilka ännu
stadda i sitt hedniska mörker ej hunnit begripa, att en
sann dygd aldrig finnes utom tro och kristendom, och att
Catos gerning långt ifrån att härröra af hjeltemod, tvärtom
var ett bevis af den största svaghet, poltronen och en
veklig kärlek för friheten." På invändningen, att poeten kan
besjunga den sinliga kärleken i äktenskapet, svaras, att
poeten svårligen kan väl och lifligt måla denna, emedan "allt,
som är en rättighet och icke förbjudet, väcker föga vårt
begär." Icke utan skäl anmärker Malmström härvid, att
om recensentens invändning är en dumhet, så är Kellgrens
svar en ännu större.

Snart uppträdde den förste insändaren (n:o 122—123)
med en vederläggning, hvari han påpekade haltlösheten och
bristen pä bevis i Kellgrens genmäle, förebrådde denne, att,
då han i sina qvicka poemer "plaiderade för de behagliga
och tjusande laster, han visade sig som en religionens, om ej
uppenbare bespottare, dock fine och indirekte undergräfvare,"
och fann de artigheter, Kellgren i ett par rader behagat säga
religionen, "som ett snömos af sig sjelf förfalla," enär han
ändock framställde religion och poesi "som stridiga, oaktadt
de väl kunna förenas." För sin del yrkade ins. ingalunda,
"att en kristen poet må om inga andra än andeliga och
teologiska ämnen skrifva och sjunga; här ges tusende
slags verldsliga, både lofliga, nyttiga och uppbyggliga, på
hvilken han kan pröfva sin konst och styrka, utan att i
minsta måtto förfördela religionen och dess sedolära." —
I sitt svar (n:o 136—137) låtsar sig Kellgren anse den
enda rätta uppfattningen af kristendomen vara den
pietistiska, men detta sker med illa doldt hån, allt under det

Ljunggren. ^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free