Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGIÖSA, SEDLIGA OCH POLITISKA ÅSIGTER. lOl
inkomster ledes uppmärksamheten. En artikel med
öfverskrift: "Något om Prester" (1780 n:o 54), påpekade, att
presten med mera maklighet än någon annan embetsmän
skötte sitt vigtiga kall, lemnande åt sin adjunkt att predika,
sjelf — såsom hufvudstadens predikolister utvisade —
uppträdande endast vid högtidliga tillfällen. Enär lönesättet
tvang presten att väl mycket syssla med det ekonomiska,
föreslogs, att "presträttigheterna måtte förvandlas i måttliga
penningelöner." En insändare förklarade (n:o 37) i sitt och
allmänhetens namn sitt bifall till artikelförfattarens
uppfattning, synnerligast i hvad han yttrat derom, att
presterskapet njuter "större beqvämlighet än den öfriga
embetsman-nakorpsen;" ja, justetiekanslerens mellankomst påkallades
mot presternas lätja. Uti de båda följande numren
meddelades utdrag ur ett i Linyuets Annales Politiques (1779)
infördt bref om indragning af presterskapets rättigheter i
Frankrike; den otvetydiga afsigten härmed föranledde en
protest (n:o 111), hvari gjordes uppmärksam på skilnaden
emellan ett katolskt och ett lutherskt presterskap. Med
anledning af samma fråga uppträdde en ny ins. (n:o 65), som
förklarade, att arbetaren är sin lön värd, men skall då
äfven göra skäl för lönen, och erinrade särskildt om
kyrkolagens föreskrift, att presten skall flitigt besöka
allmogen i deras hus och göra sig underrättad om
förhållandena derstädes. Ar 1782 upplågade en häftig strid om
presträttigheterna, med anledning af en kyrkoherdes fordran
att undfå tionde af säteritor paré 3). Presternas predikningar
3) Se n:o 63, 64 hvarest handlingar i målet meddelas. Fragan
upptogs ånyo af en insändare i 11:0 174. Han framställde som en erkänd
sanning, att före reformationen ralla Sekters Munkar varit de mest girige,
bullersamme, omensklige ocli blodtörstige medborgare." Efter refor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
