Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 ’STOCKHOLMS-POSTENS FÖRSTA ÅRGÅNGAR.
Det är tre misstag, till hvilka han gör sig skyldig. Det
första, säkert fullt uppsåtligt, består deri, att han, till
vinnande af nödig bevisningskraft, fattar kristendom som
liktydigt med den verldsskyggaste pietism. Det andra
misstaget ligger i hans förutsättning, att endast dikter,
som behandla religiösa ämnen, skulle vara kristliga, och
att sålunda en dikt öfver ett verldsligt ämne vore nära på
detsamma som en okristlig, ehuru icke engång en erotisk
dikt behöfver vara stötande för ett fromt sinne. Det
tredje misstaget har sin grund i den d& rådande
uppfattningen af det tragiska. Tragedien skall visserligen, som
Kellgren säger, måla passionerna, men skall icke derföre,
som han synes antaga, förhärliga dem; en verkligt tragisk
framställning af Catos död är icke ett förhärligande af hans
sjelfmord eller af den "dygd," som ledde till detsamma.
Derest man ifråga om religionen ansåge en viss
försigtighet nödig, syntes deremot en sådan öfverflödig beträffande
presterna. Exemplet af de franska skriftställarne var
lockande. Man ansåg sig hafva åtminstone en rättmätig
anledning att följa deras exempel. Bland tidehvarfvets
fordringar var ju äfven religiös fördragsamhet, och dennas officiella
motståndare såg man i presten. I den nyss skildrade
striden rörande kristendom och poesi utdelades, som vi sågo,
åtskilliga sidohugg åt prester. Allt emellanåt möta oss i
tidningen utfall mot deras ofördragsamhet’), och
religionsfriheten prisas ofta och högeligen. Prestmöten finner man
öfverflödiga; "ingen här," heter det från Upsala med
anledning af ett sådant, "tviflar om nyttan af dylika möten,
isynnerhet de, som hafva något att sälja a). På presternas
») T. ex. 1779, n:o 136, n:o 143.
a) 1780, n:o 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
