Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPLIGA OCH VITTRA ÅSIGTER. ’
137
liade Lessing 10 år förut utgifvit "Laokoon" ocli
"Hara-burger-Dramaturgie," Klopstock 5 år förut slutat sin
"Messias" och Goethe 4 år förut diktat sin "Werther." Det synes
visserligen som om dessa verk skulle på så lång tid kunnat
hinna upp till Norden, derest ett allmännare intresse för dylik
vitterhet har funnits, men ett allmänt sådant fans icke,
och hvarifrån skulle det kommit? Det torde dessutom
här icke vara ur vägen att erinra om, huruledes längre
fram de tyska nyromantiska ideerna behöfde nära ett
decennium för att hinna hit.
Och likväl, var obekantskapen med Tysklands språk
och literatur icke så stor, som man af ofvanstående kan
tro sig äga rätt att antaga. Den ständiga beröringen med
Sverges tyska provinser, förhållandet att många svenskar
aflade sina akademiska examina i Greifswald, gjorde att
bekantskapen med tyska språket omöjligen kunde vara
så sällsynt. Löjligt förefaller Atterboms försök att af
några påtagliga tryckfel vilja bevisa utgifvarnes
"fullkomliga obekantskap" med tyskan5). Hvad angår det
5) Ett af Hammarsköld anfördt bevis är att i St. Posten skrifves
Su-ther i stället för Sulzer, och Atterbom har varit nog lycklig att derjemte
upptäcka Erlange i stället för Erlangen, Guilleaume Pell för Wilhelm
Tell; Malmström har uppdagat att 1780 skrifves Klopstock med å.
Man behöfver endast genombläddra några årgångar af
Stockholms-Posten för att finna, att tryckfel der icke äro sällsynta, att samma
namn stafvas än rätt, än felaktigt på grund af slarfaktig
korrekturläsning. Hvem ser icke, att i Erlange slutbokstafven bortfallit, och att
ett P. kan af en sättare användas för T, är väl icke så ovanligt?
Hvad slutligen angår Sulzer, så linnes hans namn fullkomligt
riktigt stafvadt redan i första årgången, neml. 1779 n:o 181,
der han nämnes jemte Baumgarten. Med lika mycket skäl kunde
sägas, att Kellgren icke läst Virgilius, ty 1783 n:o 240 står Laveron
i stället för Laokoon, eller icke känt Euclides, ty 1786 11:0 21 skrifves
detta namn Evolides. — Atterbom meddelar sjelf utdrag ur ett bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
