Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPLIGA OCH VITTRA ÅSIGTER. ’
145
ligen skarpsinniga eller djuptgående, men så är det också
först med Kant den ästetiska vetenskapen får en mera
gedigen halt. Första delen behandlar i åtta kapitel
versifikationens hvilket är betecknande för den vigt, som lades
vid det tekniska. Andra delen omfattar "Den egentliga
poesien." "Alla skrifter", heter det, "böra undervisa,
vältaligheten både undervisa och intaga, men att jemte
undervisningen enkom och utmärkt röra både öra och själ, det är
något som poesien sig ensamt förbehåller." Härvid
anmärker Regnér i en not: "hr Hof förvisar således blott
förlustande verser utom poesiens gräns; men som äfven
versifikationen har sin poesie, och det äfven ofta är en
förtjenst att blott hafva roat, lära skaldekonstens ömmaste
vänner och dyrkare icke underskrifva detta." Slutligen
handlas om smak, som säges vara "den qvicka och fina
känsel, att urskilja hvad som är vackert, hvad som anstår ocli
tjenar eller icke." Yackert eller skönt bestämmes som det,
"hvilket har åtskilliga delar, men hvilka genom sin ordning
och proportion sammanstämma uti ett ändamål, samt som är
sant och rätt tänkt eller åtminstone sannolikt och möjligt;"
dessa både bestämningar synas innehålla fordringarne på
harmonisk form och sant innehåll, samt äro tvifvelsutan
rigtiga; men ingenstädes finner man ett ord om rätta
förhållandet emellan denna form och detta innehåll: innehållet
har för sig sitt värde utanför formen och formen sitt
utanför innehållet, hvarföre ock Regnér kunde tala om
versifikationens poesi.
Emellertid är Regnérs nyssnämda reservation till förmån
för "blott förlustande verser" ganska betecknande för just
denna tid. Man tog det icke så alvarligt med de stränga
teoriernas tillämpning; Kellgren skref visserligen sina be-
Lj unggren. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
