- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
146

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 ’STOCKHOLMS-POSTENS FÖRSTA ÅRGÅNGAR.

römda satirer, han skref "En stadig Man", men han skref
äfven erotiska dikter och sin täcka "Vårvisa." Men i
teorien sökte nyttighetsgrundsatsen att hålla sig uppe *),
och sjelfva Bellman var angelägen att visa, det hans
sånger voro moraliska dikter à la Hogarth. Likväl, om man
ser till andan i den Kellgrenska kritiken, håller den icke så
strängt på den didaktiska uppfattningen af poesien.
Atterbom har icke så orätt, då han säger, att Kellgren till
en början i kritik som i produktion lade hufvudvigt "på
satiren, epigrammet, parodien, och så företrädesvis älskade det
lekande, det nätta, det behagligt flygtiga, att i hans egna
sånger, äfven sjelfva lyriken ja sjelfva erotiken förmärktes
oftare och sannare tala deras tungomål än den
egentliga känslans och lidelsens" a). Detta är visserligen sagdt
i tadlande syftning, men kan ock tjena att bestyrka, det
didaktiken icke obestridt intog högsätet i kritiken. —
Mer anmärkningsvärda äro onekligen de kritiska
grundsatser, hvilka ’man hämtade från det konventionela. Den
franska smaken, utbildad, som den var, inom hofvet och
de högre kretsarne, tog intryck af der gängse sätt att
se och tala, och var derföre ytterst ömtålig i fråga om det
tillåtna och passande i ämne, behandling och uttryckssätt.
Det är otvifvelaktigt, att denna smak icke varit utan nytta
vid den poetiska fantasiens tuktan och uppfostran; men
då föreskrifterna icke voro hämtade ur poesiens eget vä-

*) Att Ehrensvärd väl höjde sig öfver, men aldrig fullkomligt
uppgaf nyttighetsgrundsatsen, har jag sökt visa i en upsats: "Om
Ehrensvärds konstfilosofiska ståndpunkt," intagen i Svenska
Akade-miensHandlingar 46 Del. — Äfven Thorild ansåg poesien hafva ett
didaktiskt syfte.

2) Atterbom s. o. VI. 2 s. 89.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free