- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
153

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VETENSKAPLIGA OCH VITTRA ÅSIGTER. ’

153

svenska vitterhetens anseende hos en allmänhet, som var
blott alltför benägen att uteslutande från främmande land
hämta sina poetiska njutningar, och under det man med
skäl hade att befara, det den svenska poesiens anseende
måste lida genom de otaliga rimmare, som i alla landsändar
läto höra sig, kunde icke då en kritiker lätt komma att anse
sig förpligtad till att i tide kasta löje på rimmarna, innan
de hunno att kasta löje på poesien? "De gjorde," säger
man, "icke anspråk på någon vitter ära;" men de
offent-liggjorde dock sina foster genom tidningspressen, och annat
medel för att göra sina dikter bekanta använde i allmänhet
icke denna tid de verkliga skalderna. Låg då icke i
offentliggörandet ett anspråk? Visserligen finnas i St. Posten
pecoralier införda, de der icke förut varit tryckta; men
det är uppenbart, att sedan tidningen börjat att öppna sina
spalter för dylikt kram, sådana skulle blifva insända
från alla delar af landet. Det synes också af flera bland de
inledningar, hvarmed dylika poemer beledsagas, att de icke
härleda sig från Postens redaktörer. Nekas skall icke, att
tidningen, engång inne på denna väg, tvingades att gå
längre, än kanske afsigten från början varit, liksom ock att
under en eller annan dylik insändares nitälskan kunnat
ligga afvoghet och personlig ovilja mot den, på hvars
dikt han ledde löjets uppmärksamhet. Men ännu en annan
omständighet är att härvid taga i betraktande: den kritik,
som stöder sig på en herrskande smaks fordringar, måste
nödvändigt blifva en väsentligen negativ, måste så godt som
inskränka sig till att anmärka felen, smaköfverträdelserna;
och Kellgren kunde alltså anse sig verka i den goda
smakens intresse just genom att införa dessa missfoster
såsom afskräckande exempel. Slutligen torde man icke heller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free