- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
189

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

THORILDS UNGDOMS- OCH STUDIEÅR.

189

sanna sköna: och derigenom förädlat lians snille. På samma sätt,
som födans safter i en sund menniskokropp blifva styrka och lif,
förvandlas hos den Vise alla vetenskaper till en hög och fin känsla, till
en glad och god smak. Ty han tänker så: vetenskaperna äro icke
annat, än dyrbara medel att göra menniskorna ädla och lyckliga. Alla
(lagar blir hans tanka ljusare och hans inbildning mera ordningsfull.

Skulle han icke vara säll? I hvar grad af bättre ljus, i hvar ny
sanning ligger en skön tillfredsställelse, och en hög vällust för vår
själs odödliga begär. Skulle icke den Vise vara säll? Han, denne
välgörande menniskornas ledare? Han, som utdragit väsendet och
kraften af alla kunskaper? Han, som utan fördom skådar Naturen,
med ett så rent öga? — Se honom på denna blomsterhöjden, när våren
ler omkring fältet och hans tanka utfar i förundran och nöje — huru
en gudomlig klarhet omgifver honom! Eller i denna tysta
aftonskymning, när han betraktar öfver menskligheten och sin varelse — huru
hans själ nedsänkes i en stilla och helig förtjusning!
Dyra Vishet! dina gudoms-strålar
Visa oss, hvad skönt naturen målar,
Och hvad ordningsfullt i kraft och snille är!
När till skönhet du vår känsla danar,
Du till frid vår tanka vägen banar
Och gör saligt hela vårt begär.

Aren 1778—80 tyckas för Thorilds bildningsprocess
hafva varit af stor betydelse. Då formades den Thorild,
som vi lara känna vid hans första offentliga uppträdande,
och redan då synes han hafva utstakat grunddragen till
den verldsåskådning, vid hvilken han sedan i hufvudsak
höll fast.

Sivertson skrifver, att under hela Thorilds skol- och
gym-nasiitid voro hans seder och religionsgrundsatser rena och
okonstlade, samt att han hvarken förde eller tålde lättsinnigt
och irreligiöst tal; men han anser, att de Beijerska
föreläsningarne lade hos honom grunden till skepticism. Heurlin
säger, att Thorild före 1779, då deras bekantskap börjades,
var "en lifligen exalterad kristen i den mest ortodoxa
mening," ehuru han troligen under sin första ungdom varit
tillgifven Svedenborgs läror. Den fromma barnatron spåras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free