Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
THORILDS UNGDOMS- OCH STUDIEÅR. 190
ännu något i julqvädet 1778 (7?), men redan i de derpå
följande "Nyårsbetraktelser" sysselsätter han sig nästan
uteslutande med Guds uppenbarelse i naturen. Och
nationstalet ett halft år derefter är ett ytterligare steg framåt i
samma rigtning. Det var dock icke Svedenborgianismen, som
rubbade hans tro, utan ännu mera studiet af
encyklopedi-sterna och Rousseau. Hans blick vidgades likväl vida
utöfver den franska literaturens område. På Rånum hade han
lärt känna Englands vitterhet; kännedomen om den tyska
förmedlades, enligt Atterboms sannolika gissning, af
Gess-ners på franska öfversatta idyller; och en författare, som
han otvifvelaktigt under dessa år egnat begrundande, är
Spinoza. Rousseaus natursvärmeri samt Gessners
oskulds-och fridfulla, arkadiska drömmar höllo honom fängslade
under hans kärleks blomningstid, och från dessa dagar
härleda sig dessa herdenamn, som han tilldelade sig sjelf och
sina vänner 2). Yttringar af detta svärmeri förnimmer man
hos honom under hela hans studenttid, ja, ännu längre
fram, ehuru denna ståndpukt icke kunde i längden
tillfredsställa honom. Heurlin säger, att Thorilds
trosbekännelse under deras samvaro i Lund, som räckte, tyckes
det, tre terminer, närmast öfverensstämde med den,
Röus-seau uttalar genom sin Vicaire Savoyard; men den var
dock redan då uppblandad med ett slags naturdyrkan. De
ofvanomtalta promenaderna på Helgonabacken hade i hans
elevers ögon en religiös karakter och de ansågo honom vara
"soldyrkare" 3). Sina åsigter höll han icke dolda, utan ut-
2) Tityr = Thorild, Arist — Hylander, Corydon — (förmodligen)
Sivertson. — Heurlin, med hvilken han först 1779 gjorde bekantskap,
fick behålla sitt namn.
3) Intressant är, att dermed sammanställa, att Thorild i sitt kuriösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
