- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
192

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192

THORILDS UNGDOMS- OCH STUDIEÅR. 192

handling är ett hyckleri, så är den det på samma sätt som
all annan höflighet och försigtighet i umgänge med verlden.
Jag tillstår, att jag darrade, då jag skref på listan. Men
jag borde likaså väl göra det, när jag bifaller en narr, som
kan tjena och skada mig eller när jag säger ett ja, ett
ödmjuka tjenare utan mening." Detta bref är ur
psykologisk synpunkt för Thorild mycket märkligt. Det var för
öfrigt icke enda gången han visade sig sätta värde på det
"egna väl, som man icke har rättighet att förakta."

Inom studentverlden i Lund tyckes Thorild hafva varit
mycket uppburen. "Hans otroliga lätthet och behag i
sällskap, förenad med den mest öfverdrifna blygsamhet och
renhet i seder, gjorde snart hans umgänge eftersökt och
högt värderadt." Då man besinnar, att Thorild, fullkomligt
medellös, hade haft sin flit, sina naturgåfvor, sina älskvärda
egenskaper att tacka för den lyckan, att välgörare icke felats
honom, hvilka från ekonomiska bekymmer befriat hans
barndom och ungdom; då man vidare erinrar sig, att han vid
skola, gymnasium, akademi varit och var föremål för sina
kamraters beundran, finner man lätt att sådant skulle gifva
näring åt hans naturliga stolthet och sjelfförtroende. Men
dessa dämpades ännu af en omisskännelig blödighet och
blyghet. I samma mån han mognade, kämpade han likväl att
öfvervinna denna blyghet och sökte antaga ett väsende, som
bättre öfverensstämde med hans egen höga uppfattning af sig
sjelf. Betecknande i detta hänseende är Heurlins berättelse,
att i Lund Thorild försökte lära sig att svärja, "emedan det
förekom honom så energiskt," men att han hade möda med
att lära sig det och sällan begagnade eder 4).

4) I sina skrifter begagnar Thorild rätt ofta eder, förmodligen af
det anförda skälet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free