- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
199

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

THORILDS UNGDOMS- OCH STUDIEÅR.

199

enskildt ställe, gerna talar i superlativer. Nyligen hafva vi,
i prof. Nyblæi förut nämnda arbete, erhållit en väl gjord
kritisk framställning af Thorilds filosofi, men denna stöder
sig företrädesvis på Thorilds arbeten under hans sista
lefnadsår: "Archimetrien" och "Die Gelehrtenwelt." Vår
afsigt är här att, med begagnande af den unge Thorilds egna ord,
gifva en blott antydning af hans dåvarande verldsuppfattning.
Emellertid finner man till sin öfverraskning, att skilnaden
emellan den 22 årige ynglingen och den 40 årige mannen icke
varit så synnerligen stor, och att den senare i många fall
endast utvecklat tankar, som redan tillhörde den förre. Thorild
angifver sig sjelf som en Rousseaus läijunge. Rousseau
var en tid för honom lika "gudomlig" som Voltaire var för
Kellgren. Rousseau är en "Vis," en "Engel," en "den
rätta Gudens prest," en "ljus ande," ett "ömt och högt
snille;" och med anledning af hans "Heloise" skrifver
Thorild (14/g Öl): "Ack! det är den första af böcker!
Hundrade gånger, under långa,^häftiga kyssar på hans tillbedda
blad, suckar jag: "nej, Rousseau! ingen kan läsa dig som
jag!" Der är en likhet emellan hans känslor och mina, som
förtjusar mig. Med inget förgånget eller lefvande Snille
sympathiserar jag mer!" Deremot hade Voltaire och hans
qvickhet intet tilldragande för Thorild, och detta framträder
isynnerhet tydligt, efter det striden med Kellgren kommit
i gång. Då kallas Voltaire i bref till Heurlin: "denne
uni-verselle, just derföre medelmåttige, alltid vettige, aldrig

sionerna." "Jag menar med Naturen Guds Kraft, som lefver i allt"
(s. 32). "Från Naturen, hvars första Kraft är „Gud, kommer allt lif"
m. m. (s. 31). "Den första, den heligaste af Naturens krafter är
känslan" (s. 38). "Om Nöjet är högre Lif, och detta... är det
enda första i hela Naturen" (s. 40).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free