Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
THORILDS UNGDOMS- OCH STUDIEÅR. 200
upphöjde mästercharlatanen" (6/6 82); på annat ställe
benämnes han "Satan—Voltaire" och i anm. till "Passionerna"
"små menniskors Jätte."
Det är dock ingalunda obemängd Rousseauism, man
finner i Thorilds filosofi. Han står på Lockes ståndpunkt i
sina kunskapsteoretiska förutsättningar, så att han betraktar
all mensklig kunskap som erfarenhet9); han röjer äfven
inflytande af Spinoza; men hvad han än från andra
upptagit, har han på det satt en så egendomlig färg, att ett
helt af orginell art deraf uppkommer.
Geijer anser Thorild tillhöra den bildningsperiod, då
den af seklets materialism undertryckta lifsprincipen gaf
sig luft, och denna, af begreppet förjagad, tog sin tillflykt
till känslan och framvälde på denna väg så mycket
häftigare. "Den till dödeü förtorkade materialismen slog öfver
i ett nytt öfvergångssystem, som i stället genom känslan
lifvade allt och, i denna allifvande känsla hänryckt, öfvade
ett slags naturdyrkan.... Den yttrade sig hos en hel
generation af genialiska författare, liksom i en ny
naturuppenbarelse, en öfversvämmande naturkänsla, som hos mången bröt
alla konventionella reglors band. Deremot fattade och
fram-stälde de sakerna i hela deras naturliga och lifliga kraft
och väsendtlighet, med en ungdomsfriskhet i blick och
inbillning, hvilken man i deras bästa verk, liksom en evig
vår, ännu förnimmer." Bland dessa var Thorild den ende,
som "brytt sig med att sätta i system det känslo- och
tänkesätt, som egentligen låg deras verksamhet till grund,...
och meddelat en öfversättning i begrepp af denna dunkla,
9) Nyblæus, s. o. s. 208, visar, att Thorild dock på ett mera
lefvande sätt uppfattar sinnet än Locke och mängden af dennes
efterföljare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
