Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
THORILDS UNGDOMS- OCH STUDIEÅR. 202
såg han i henne verklighetens egentliga väsende, liksom hon
var Guds innersta väsende. — Den sinliga verkligheten
kallade Thorild det Hela. Det hela innehåller en mångfald
af bestämningar, hvilka dock icke äro hvarann motsatta
eller skiljaktiga i slag, utan endast i grad: ett är i allt,
och allt i ett. Filosofen har sålunda endast att göra med
olika utvecklingsgrader, uti hvilka det Hela är närvarande,
och uti och genom hvilka detta öfvergår till allt högre lif.
"Att se någonting rätt, är att se det i sitt sammanhang;
all villfarelse är att döma något, sedt ur dess
sammanhang. Naturen är ett lefvande och rörligt väsende, således
ett oändligt sammanhang, och således bör ingenting betraktas
ryckt ur Naturen, för sig enskildt, om man vill veta hvad
det är i Naturen, hvarest det endast är. . . . Hvart
naturens stoft har ett lif, en gudomlighet uti sig och en kraft
att känna, och alla förändringar äro endast en enda evigt
oändlig rörelses lif" 8).
Dessa båda läror, den om känslan och om det Hela
med dess grader, blir Thorild alltjemt trogen; man finner dem
uti hans ynglingsfilosofi, så väl som uti den form, hans
tänkande under mannaåren antog. — I det följande låta vi
honom hufvudsakligast sjelf tala.
Gud uppenbarar sig i naturen, i det omätliga Hela. En
Gud utom och öfver naturen känner Thorild icke 4). ^Gud
3) Jfr. Nyblaeus s. 209 och följ. De citerade raderna äro tagna
ur otryckta handskrifter àf Thorild.
4) Nyblæus s. o. s. 235 anför ur "Archimetrien" Thorilds ord, att
Gud och verld icke äro helt och hållet identiska; men yttrar sjelf s.
239: "Thorilds verkliga mening är fastmera den, att Gud icke är
höjd öfver verldsutvecklingen, utan är den kännande och verksamma
allkraften, hvilken fyller rummet lika så väl som tiden, och hvilken
sålunda omedelbart ingår i verldsutvecklingen, så att denna sistnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
