Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 STRIDEN EM-ELLAN KELLGREN OCH THORILD.
lagt i dagen en alldeles otrolig ytlighet, okunnighet och
smaklöshet, och man har tackat himlen, att man icke var
så bornerad som denne syndare. Man har nämligen läst
dessa rader så, som skulle Kellgren genom dem hafva velat
lemna en karakteristik af de fyra skalderna och hos Göthe
icke sett annat än konvulsioner, hos Shakspeare icke annat
än yrsla o. s. v.; då likväl hvarje fördomsfri läsare, som ser
dessa vers i deras sammanhang, genast finner, att Kellgren
icke velat säga annat, än att härmare helst och bäst efterapa
sina stora mönsters lyten, taga af dessa mönster det sämsta
och tro sig så deras likar. Så togo de nya Thorildska
skalderna af Klopstock blott orimmet, af Ossian blott
monotonien, af Göthe blott konvulsionerna, af Shakspeare blott
yrslan. Men ägde de nämnda skalderna dessa fel, och voro
de fel? Vi veta hvad Kellgren tänkte om orim i s Ven sk
poesi; han "tadlade icke Klopstocks orim, ehuru han ansåg
dem för sina landsmän icke efterföljansvärda, och för den
"store" Klopstock sjelf hyste han beundran. Likaledes
beundrade han Ossian och hade, som vi sett, öfversatt delar
af honom redan på 1770:talet; men enformigheten hade han
anmärkt, och det med rätta. Shakspeare kände han
förmodligen mest genom Voltaire, och liksom hela mängden af
franskt bildade ansåg han honom vara ett jättesnille, men
bizart och regellöst, och detta bizarreri, denna regellöshet
var det, han kallade "yrsla;" härvid erinre man sig, att
Shakspeare i sitt eget fädernesland bedömdes en tid på
ungefär samma sätt, och att i Tyskland svärmeriet för Shakspeare
ännu inskränkte sig till "Die Stürmer und Dränger," samt
att det först med romantiken blef ett högmålsbrott att våga
någon anmärkning mot denne skald. Hvad slutligen angår
Göthe, så var han vid denna tid hos oss endast känd genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
