- Project Runeberg -  Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död / Första delen. Kjellgren. Leopold. Thorild. Till och med 1792 /
280

(1873-1890) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

280

STRIDEN EM-ELLAN KELLGREN OCH THORILD.

sterna främhållas och särdeles deras deklamation klandras;
vidare en anmälan af Lidners "Medea/’ förnämligast
bestående af ett företal till "Medea," skrifvet af Thorild, men vid
tragediens tryckning uteslutet på grund af boktryckarens
farhågor, uti hvilket företal en släng i förbigående utdelas åt
Kellgren, ehuru uti en jemförelsevis hyfsad ton, ty fastän han
får heta "dåre," gäller anmärkningen här sak 4); slutligen en
uppsats om Skrifsätt, hvari Thorild hänvisar till sitt företal
till "Medea" som prof af den nya stilen! "Må man afgöra
värdet deraf. Jag trotsar alla kännare." I sistnämnde uppsats
anmärka vi några ord af Thorild angående hans egen stils
öfverklagade obegriplighet. "Den, som tänker ordinärt,
skrifver gerna tydligt. Men högre ideer hafva ofta den
svårigheten, att fastän man alldeles väl förstår språket, fattar

4) Det är återigen fråga om reglorna. "Snillets krafter" säger
Thorild verka som naturens.... Ye den dåren, #som vågar gifva dem en
lag annan, än förträfflighetens. Han dör förnedrad med sina lagar,
sin dårskap och sitt namn. Skall då snillet fritt få rasa? Nej. Gif
lag mot dess oordningar, men ej för dess krafter."

Man har tadlande anmärkt, att Kellgren undvikit att omtala
Lidners arbeten, och man har räknat Thorild till förtjenst, att han
anmält dem. Rättvisan kräfver då, att äfven fästa uppmärksamhet derpå,
att Thorild icke — med undantag af kritikerna öfver Kellgrens
arbeten — utförligt anmält några andra dikter, än just Lidners "Spastara"
och "Medea," om hvilka arbeten han i ett bref till Tham skrifver:
"Spastara, Medea, Åttiotre ha hela förstånds-meriten, och mycket af
den poetiska från mig."

Det vill sypas som om Lidners anseende bland medbröderna i
Apollo varit ytterst ringa, på grund af hans lefnadssätt och bristande
sedliga hållning. Leopold i ett bref till Rosenstein (d. 27 Oct. 1789)
talar om denne möderne Runii "fulla poesier" och skrifver: "Det är
en blygd för poesien och dem, som befatta eller befattat sig dermed,
att en sådan personage skall existera midt i hufvudstaden." Detta
kan synas hårdt; men i ofvannämnde bref till Tham säger sjelfva
Thorild: "Sjelf skrifver han så vildt, så rusigt, som hans person är.
Derföre är der en fundamental villa, som ej kunnat hjelpas."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:33:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svvitterhh/1/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free