Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1784.
285
Man hoppades än mera af de följande numren, "man läste
dem — och man blef stum. ... 1 stället för det
interes-santaste blad, blifver Nye Granskaren full af grofbittra
uttryck, af höglåga, hämdfulla tankar. Allmänheten blir
undfägnad med hela vidden och gallan af en privat träta emot
en privat man, som äfven äger rätt till dess aktning och
vänskap. . . . Auktor tycktes förglömma sig sjelf, sin egen
ädelhet. . . . Man trodde sig hafva förlorat sin värdige
auktor, denne saktmodige och höge Passionernas bard. . . .
Auktor har blifvit angripen och smädad. Det är således
en rättighet, värdig hvar och en, att försvara sig, att hålla
sin fiende på afstånd. Auktors uppsåt i detta fall är sålunda
icke att lasta; mon sättet, sättet och dess eviga fortsättande.
Hvarföre så hårdt? Så bittert? Hvarföre behålla platsen,
under ådragande af fiender, då den kunde vinnas under
förvärfvande af deras estime och förening? Auktors
angripare är likvisst en man af ett städadt snille, af styrka,
värdig att aktas. Men huru kan vår auktor berömma sig
af någon seger, enär auktors sätt att försvara sig, är så
lågt, så osmakligt, många säga, så föraktligt, att
antagonistens värdighet fordrar stillatigande." Kellgrens lycka hade
kanske gått med så starka steg, att han ej haft tid att göra
för sig klart, om sådant härrört af hans verkliga förtjenst,
eller icke snarare af nationens böjelse att uppmuntra och
understödja. Vore detta senare förhållandet, så vore sådant
tidens fel och icke Kellgrens, och den honom lastade, kunde
ju ej anses annorlunda än som en afundsmän. "Detta
snillet mötte i början små stötostenar, de undanröjdes
lätt-ligen, häraf uppeldades det mera; det tålde kanhända icke
mera någon medtäflare. Ett sådant högmod var lågt och
anstötligt; men det skärpte de vapen, med hvilka auktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
