Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1784.
287
Han anförde exempel ur Klopstock, Esaias och Luther
såsom märkliga föredömen i kraftiga sarkasmer, då deremot
"Spänn vida våmben" är en pojk-buffad af sieur K. . . .
Kan det heta o ve 11, som just är högsta vett. . . . Det
straffande och det upphöjande göres af ett och samma genie,
och äfven af samma ädla och starka själ. Man skulle
kunna hafva en förbannelseode." Den Kellgrenska parodiens
kalfsprång kunna väl vara glada och artiga nog. "Men en
viss liten ända mensklig arghet, liknöjdhet om rätt och
hederligt, hjertats låghet . . . är det, som förbittrat mig,
som skärper mina ord, och visst skall hämnas." Men
hämnden kom icke af ondska eller afund, utan af kärlek till rätt.
"Den ojemförlige Carl XII kunde ej förlåta Patkull; ty hans
själ, lik en Guds, hög, en och stark, hatade falskhet,
skälmpolitik och vingleri öfver allt i naturen." Likaså hatade
Thorild "kall låghet och liknöjdhet om rätt." Med
anledning af uttrycket: "antagonistens värdighet fordrar
stillatigande," yttrade Thorild: "Bör man hindra någon att taga
aga med värdighet ? Jag har alltid tyckt, att det är många
gånger vackrare, än skrika och larma." Och beträffande sitt
skrifsätt sade han: "Det är sådant, som jag kan det. Gud
hjelpe edra storsnillen."
Samma nummer innehåller en artikel om Lyckan,
hvaruti skilnad göres emellan lycka och sällhet; förakt för
lycka prisas och som slutresultat yttras: "En man, en man,
kan njuta lyckan som en konung och le deråt som en vis."
Vidare påträffas ett fragment af ett bref från Thorild till en
"Välgörare," i hvilket han skrifver: "Jag felar lätt i
öfverdrif-ning både af försvar och hämd. Men jag påstår, att mitt
högmod ej är annat än simpel fasson och öppenhet . . .
Och att det man så lätt kan kalla grofhet, lika så lätt kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
