Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1784.
295
grader öfver sitt förakts ämne! I hela literaturen har jag
ej funnit ett sådant monument af sarkasm. Det man
begrafver i snö, kommer upp i tö. Den som narrsmädat i
tio år7 bör vänta sig något obehagligt det elfte."
Hvad man än om denna sång må tänka, derom torde
man komma öfverens, att icke bidrog den att höja Thorilds
anseende. Sjelf har han icke varit blind för detta
förhållande. Också sökte han sju år derefter att gifva en
ursäktande förklaring af detta sitt företag. Han skrifver i
"Critik öfver Critiker"så gjorde jag en gång försök att
drifva smädelsen till all sin höjd, för att visa i ett enda
exempel hela dess skändliga majestät — nästan så, som då
man tänder eld på en skog, der stråtröfvare talrikt dväljas,
man med en enda vis illbragd slutar alla illbragder, med
en enda stor grymhet slutar alla grymheter" 2). Han synes
hafva glömt, att han sjelf tre månader förut genom grofva
smädelser bragt sin motståndare till tystnad, samt att ingen
nödvändighet förelåg att just då framställa ett afskräckande
exempel. Men ett ändamål nådde Thorild verkligen med
denna straffsång: att djupt såra Kellgren. Denne tyckes
nämligen hafva tagit sig smädedikten mycket när,
åtminstone lär Leopold hafva förtäljt, att den angrep Kellgren
så, att han aldrig sett något dermed jemförligt3). Och
2) Thorilds Saml. Skr. III s. 19. Samma tanke, i ungefär samma
ord uttalad, läser man i hans memorial: "Om allmänna förståndets
frihet;" och i "Svar på Luntan" s. 9 kallar han straffsången "ett galleri
af tartariska taflor," hvilkas "rysliga och stygiska färger äro tagna
efter naturen, utaf sjelfva smädelsens egna styggeliga skepnader."
3) Beskow, Sv. Akad. Handl. XXXY. s. ’283. Leopold var vid denna
tid icke personligen bekant med Kellgren, och hans yttrande till Beskow
gällde förmodligen derföre Thorilds hotelse, under striden 1792, att
utgifva en ny upplaga af Straffsången; men om blotta hotet, att ånyo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
